Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. Martin och Smultronblomman bli ett par
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 289 -
och i det gladaste lynne. Smultronblomman hade
en ny klädning av hjortkalvskinn och bar en eller
två blommor i sitt långa svarta hår. Hon såg ut,
som hon också verkligen var, mycket täck och
mycket blygsam, men icke alls brydd. Vigselceremonien
förklarades för henne av Malachias, och hon gav
glättigt sitt samtycke därtill. På förmiddagen
ägde vigseln rum, och en eller två timmar senare
sutto de vid ett välförsett bord, och hela
sällskapet var mycket upprymt, i synnerhet som
översten, vilken var alldeles ovanligt uppsluppen, yrkade
på, att Smultronblomman skulle sätta sig till bords,
vilket hon aldrig förr hade gjort. Hon drog sig
emellertid med heder och utan förvirring ur spelet
och log, när de skrattade, ehuru hon endast kunde
förstå en obetydlighet av det de sade. Mr Campbell
slog upp, dagen till ära, två av sina vinbuteljer,
och de gjorde en mycket trevlig verkan. De enda,
som voro missnöjda, voro tre eller fyra av
soldaterna utanför, som hade önskat att själva bli gifta
med Smultronblomman. Men kännedomen om, att
deras överste var där, satte ett kraftigt hinder i
vägen för alla förtretligheter och störande
uppträden från deras sida. I solnedgången avreste
översten och officerarna till fästningen, och familjen
stannade inne i huset till klockan halv elva, vid
vilken tid alla soldaterna hade gått till sängs. Mr
Campbell läste då aftonbönerna och uppsände en
särskild bön för det nyförmälda parets lycka,
varefter de alla hälsade Smultronblomman och
öns-N. C. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
