Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 27. Argsinta Ormen besöker farmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 291 -
varnas då och då utstötta ramande, besvarade av
kornas bölande, gåvo liv och rörlighet åt tavlan. På
ett kort avstånd från stranden flöt ökstocken på det
lugna vattnet. John och Malachias voro mycket
ivriga med att fiska. Alla hundarna lågo vid
palissaderna, undantagande Oskar, vilken som vanligt
beledsagade sina unga härskarinnor. På ett litet
avstånd från huset, i skuggan av ett stort träd sutto mr
Campbell och Percival, den förre läsande, den senare
studerande sin läxa.
– Allt detta har nu endast ett obetydligt tycke av
en vildmark, Mary, eller hur> sade Emma.
- Ja, kära syster. Det är mycket olika mot vad
det var, då vi först kommo hit; men ändå skulle jag
tycka om att hava några grannar.
- Det skulle även jag; något sällskap är bättre
än intet sällskap alls.
- Däri är jag icke ense med dig. Emellertid tror
jag vi skulle kunna finna nöje i att hava till grannar
även sådana, som icke äro bildade, förutsatt att de
äro aktningsvärda och goda människor.
- Det var just vad jag ämnade säga dig, Mary.
Men vi få lov att gå in och öva oss med det nya
gui-tarrstycket, som Henry hade med sig åt oss från
Montreal. Vi lovade honom att göra det. Här
kommer Alfred att nöta bort en stund tillsammans med
oss.
.- Han förnöter icke tiden, Emma. Säkerligen
menar du icke detta. Han är sällan, om ens
någonsin, sysslolös.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
