Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 28. Skogsbranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 306 -
- Det beror på omständigheterna, sir. Om
vinden i ytterligare tjugofyra timmar fortfar att blåsa
från samma håll som nu och med lika styrka, så
skulle elden komma rätt ned på oss.
- Men vi ha ju ändå så mycken öppen mark
mellan skogen och oss, att huset troligen ändock
är i säkerhet.
- Det kan jag icke ansvara för, sir. Ni har
aldrig sett skogen i brand över hela mil, men det
har jag. Om ni sett det, så skulle ni veta, vad det
vill säga. Vi ha två möjligheter till räddning; den
ena är, att stormen skall riva ned strömmar av regn,
och den andra, att vinden kastar om ett eller två
kompass-streck, vilket skulle vara den för oss
gynnsammaste utsikten av båda.
Men varken det ena eller det andra inträffade.
Innan aftonen inbröt befann sig elden på två
engelska mils avstånd från dem, och ett avlägset dån
brusade genom luften. Hettan och röken blevo mera
tryckande, och sällskapet befann sig i stor oro. När
solen gått ned, blev blåsten ännu våldsammare, och
nu kunde lågorna tydligt ses, och hela luften var
uppfylld av myriader gnistor. Elden närmade sig dem
med oemotståndligt raseri, och atmosfären blev snart
så tryckande, att de knappt kunde andas. Boskapen
rusade ned till sjön med svansarna i vädret och
bö-lande av fruktan. När vattnet nådde dem till knäna,
stannade de och trängde sig tillsamman.
- Välan! Malachias, sade mr Campbell, detta
är verkligen fruktansvärt. Vad skola vi göra?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
