Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 34. Argsinte Ormens budbärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 370 -
tillfället på stammen av ett kullfallet träd; han var
icke mer än två engelska mil hemifrån och hade gått
ut med sin studsare utan någon särskild avsikt, så
framt det icke var den, att han väntade att snart få
något meddelande från indianerna och önskade giva
dem ett tillfälle att tala med honom ensam.
Indianen gick fram till det ställe, där Malachias satt, och
tog plats bredvid honom, utan att säga ett ord.
- Kommer min son från västern? frågade
Malachias på indianspråket efter en tystnad av en eller
två minuter.
- Ja, den Unge Uttern kommer från västern,
svarade indianen. De gamla männen hava berättat for
honom om den Grå Grävlingen, som har levat en
orms liv och jagat tillsammans med fäderna till dem,
som nu äro gamla. Lever min fader tillsammans med
den vite mannen?
- Han lever tillsammans med den vite mannen,
svarade Malachias; han har intet indianskt blod i sina
ådror.
- Har den vite mannen många i sin boning?
frågade indianen.
- Ja, många unga män och många studsare,
svarade Malachias.
Indianen fortsatte ej detta samtal, varför någr?*
minuters tystnad uppstod. Malachias var övertygad, att
den unge indianen blivit utskickad för att låta förstå,
att Percival var vid liv och i fångenskap, och han
beslöt att tåligt vänta, tills främlingen bragte ämnet
på tal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
