Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 36. Mary Percival bortrövas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 409 -
- Det kan ej hjälpas, svarade Alfred. Men
Martin och jag skola gå tillbaka genast; om två timmar
är jag åter här med kapten Sinclair, så vida det är
någon möjlighet.
Alfred skyndade bort och efterföljdes av Martin,
åt vilken Malachias hade givit några föreskrifter.
Malachias och Smutronblomman fortforo sedan att
följa spåret, vilket de utspanade genom den tjockaste
skogen under mer än en timme, tills de kommo fram
till ett ställe, där en eld varit upptänd och marken
var tilltrampad, varav tydligen framgick, att man
uppehållit sig där någon tid.
- Här är verkligen bandets näste, återtog
Malachias, i det han såg sig omkring.
Smultronblomman undersökte marken och sade:
- Här är Marys fot igen.
- Ja, det är hennes fot, det är tydligt nog, att
två av dem burit bort henne och fört henne hit,
där de övriga inväntade dem, och härifrån har hela
sällskapet brutit upp. Nu måste vi taga reda på det
nya spåret, och det hava de otvivelaktigt gjort sig
all möda att utplåna.
Smultronblomman pekade därpå på ett annat fjät
nära det ställe, där elden blivit upptänd, och sade:
- En squaws mockasin.
- Alldeles säkert, då är hon med dem. Så
mycket bättre, svarade Malachias, ty eftersom hon
skickat mig det där brevet, så skall hon tjäna oss
fortfarande, om valet står henne fritt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
