Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 39. Återseendets glädje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
~_ 452 -
18- Ja, han är hos Malachias och
Smultronblom-man; om en minut skall jag föra honörn in.
Alfred lämnade rummet. Underrättelsen var
nästan för överväldigande för mrs Campbell. Mary
och Emma skyndade fram till henne och stödde
henne. I nästa minut återkom Alfred med Percival,
och modern slöt i sina armar det barn hon så länge
ansett förlorat och grät, - sedan lämnade hon
gossen åt hans faders omfamning.
- Det återstår oss blott att inhämta, hur detta
har tillgått, och genom vilken nådig försynens
mellankomst han blivit bevarad och återskänkt åt oss,
sade mr Campbell, sedan den första sinnesrörelsen
lagt sig; men en sak veta vi och äro förvissade om,
nämligen att det skett genom Guds godhet allena.
Låtom oss hembära honom vårt lov, medan våra
hjärtan ännu äro brinnande av erkänsla och kärlek,
och må våra tackoffer bliva nådigt upptagna.
Mr Campbell böjde knä. Hans exempel följdes
av hela det övriga sällskapet. I en glödande ton
uttryckte han sin tacksamhet för de nya, mot hans
familj bevisade välgärningarna. Han uttalade den
förhoppningen, att dessa välgärningar aldrig skulle
bliva glömda av dem, utan visa sig bliva en kraftig
väckelse för dem alla att föra ett mera innerligt liv
av tro på honom, som så nådeligt hade uppehållit
dem i farans och bedrövelsens tid, och så underbart
hade återgivit dem deras förlorade skatter och vänt
alla deras mulna dagar i solsken, uppfyllande deras
hjärtan med glädje och fröjd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
