Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kejsaren ingifvit en kort öfversigt af ärendernes
gång och beskaffenhet inom JustitieMinisterium
och dess underlydande auctoriteter,
under loppet af sistl. år 1826; och därigenom
utredt, att vid rikets särskilta domstolar,
under detta år, öfver 2,850,000 mål varit
anhängige, men likväl ytterst få i proportion
blifvit oafgjorda, samt genom denna
skyndsamhet de fängslades antal, som under årets
lopp utgjort ej mindre än 127,000, blifvit
förminskadt ända till 4900, så har H. M.
genom Nådigt Rescript af den 3 i d. m. betygat
Furst Labanoff-Rostoffsky Dess Höga erkänsla,
med uppdrag att förklara H. M:s. välvilja
för alla de under JustitieMinisterium
lydande personer, hvilka genom ifver och
oförtrutenhet uti deras bemödanden, och
framför allt genom deras afsigters renhet och
oegennytta gjort sig däraf förtjente. Rescriptet
slutar sålunda: "Jag hoppas att, genom
nya ännu vigtigare resultater i framtiden,
mina innerliga önskningar skola vinna
fullbordan, att nemligen genom den högstmöjliga
skyndsamhet i målens behandling, förbunden
med tillbörlig uppmärksamhet och
noggrannhet, allt öfverhopande af ärender måtte
förebyggas, att öfverallt inom riket personliga
säkerheten och ägande rätten, äfven, som
alla Mine älskade undersåtares öfriga
rättigheter, genom en oväldig lagskipning skyddas,
och att de personer, som äro satte till lagens
väktare, uti sitt förfarande låta leda sig
endast af pligtkänsla och aktning för lagarnes
helgd, de eder de svurit thronen och
hederns fordringar; och härtill förhjelpe oss
Gud, som välsignar alla goda föresatser."
■
Om Norges femte Storthing år 1824.
Efter Heinrich Steffens.
(Forts. fr. föreg. Nr.)
Ännu ett företräde, som rättvisligen bör
tillerkännas ConstitutionsComiténs pröfningar
af de föreslagne Grundlags-förändringarne,
är det, att man däri, så mycket som
möjligt, sökt afhålla sig ifrån den i våra
dagar allt häftigare blifvande striden om
principerna. I alla Comiténs förhandlingar
röjer sig ett bemödande, att blott hålla sig
vid saken. Grundlagen är en gång gifven,
den är antagen, den utgör grundvalen för
rikets författning, den är en allmänt
gällande förbindelse för Storthinget,
äfvensom för Konungen, och enligt dess 112 §. få
inga föreslagna förändringar vara stridande
emot dess principer. Sålunda var all strid om
principer redan på förhand af sig sjelf
utestängd. I pröfningen af förslagen uppger man
därpå, hvari de äro stridande emot dess
principer, huru de icke sällan, om de antoges,
skulle innefatta en motsägelse emot andra
ställen i Grundlagen, som då äfven borde
förändras, och huru slika förslag således, om de
icke på samma gång bestämdt uppgifva sättet
på hvilket äfven desse andra ställen böra
förändras, måste anses som ofullständiga till
formen; och sluteligen, huruvida de med de
i landet beståndande och rådande förhållanden
öfverensstämma eller stå i strid. Men
härigenom hafva ock dessa förhandlingar
vunnit, utom det historiska, äfven ett vigtigt
statsvetenskapligt interesse, och kunna anses som
en lärorik kommentar öfver Grundlagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
