Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1827. N:o 20. Lördag den 10 Mars.
Nyare
Conversations-Bladet.
*
Stockholm. Senast från Christiania
ingångna skrifvelser meddela den underrättelse,
att H. M. Konungens afresa därifrån blifvit
uppskjuten till d. 12 innevarande månad.
= Enligt bref från Havre de Grace af
d. 30 Januari hafva många svenske sjömän
af besättningarne på Skeppen Tapperheten
och Chapman dit ankommit från New York,
på amerikanska fartyg. Desse sjömän böra
således snart kunna hoppas att återbeträda
fädernejorden, som tycktes liksom hafva
förkastat dem. Vi glädja oss häråt, men måste
tillika beklaga, att de återkommande, efter
utståndna mödor och felslagna förhoppningar,
till ersättning för dessa, endast äga den
säkra utsigten, att invecklas uti en process med
Herrar Michaelsan et Benedicks.
*
Om Norges femte Storthing år 1824.
Efter Heinrich Steffens,
(Forts. fr. föreg. Nr.)
En annan proposition af vigt är den,
hvarigenom det absoluta veto för Konungen yrkas.
Comitén erkänner den grundsats, att veto,
i en constitutionel monarchi, bör tillkomma
Konungen, men man lär få tillstå, att den
Kongl. Propositionen härom, i den form den
blifvit Storthinget till bedömmande
öfverlemnad, icke kunde antagas. I allmänhet är det
svårt att inse, hvad som kunde förmå
Konungen att på en gång förelägga Storthinget
en sådan mängd af förslag till
grundlagsförändringar, hvilkas antagande skulle hafva
rubbat Constitutionen i grund; äfvensom man
måste beklaga, att rådgifvarne visat sig vara
alltför otillräckligt underrättade om
konstitutionens anda och landets inre förhållanden;
också måste den i Storthinget rådande
allmänna sinnesstämningen hafva varit för dem
alldeles okänd, ty annars skulle de väl icke
hafva tillstyrkt Konungen att förelägga ett så
oryggeligt, i sitt tänkesätt bestämdt och
grundeligen pröfvande Storthing, propositioner i
en så omogen form. Med någon liten
närmare kännedom af landet, constitutionen och
Storthingets sinnesstämning hade dessa
propositioners öde med bestämdhet kunnat
förutses.
Comiténs vigtiga betänkanden, så vida
de angå de Kongl. Propositionerna har
författaren trott sig böra vidfoga sin historiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:35:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nyconvbl/1827/0009.html
