Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Om Värmlands Läge, Namn, Vattendrag och Bergsträckningar m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landets delar äro mera släta men derför hvarken mer eller
mindre behagliga, emedan der sällan fattas ljufliga höjder,
sjöar och åar, hvilka mest hela landet öfver gifva för
innebyggarne och resande åtskilliga ombyten af de nöjsammaste
utseenden.
Hvad de orter angår, som bestå af höjder och dälder
emellan likasom hafsböljor, så gör jag nu icke den saken till
min att påstå eller försvara, det de af hafvet fordom blifvit så
danade!). Får jag rum på annat ställe derom tala, skall jag
det icke underlåta.
Jernbergen äro just de, som en gång skaffat Värmland i
ljuset; dock vill jag på detta stället ej vidare nämna derom,
än att de hufvudsakligen ligga på östra sidan af Klara elf och,
så mycket jag hittills kunnat utröna, taga sin början i
fämsberget och Gummehöjden i Råda socken och Elfdalen ”), gå
derifrån S. O. till Nordmarks grufvor och Pergsberg under sjön
Yngen åt Kroppa, der äfven är blandning af silfver, och slutar
detta strecket antingen strax der nedom eller går det genom
Carlskoga under Svartelfven till Leke och Lerbäcks Bergslager
i Nerike, hvilket ock synes troligast, och då går denna
jernmalmssträckning allt i S. O. ännu vidare genom Godegårds,
Långban och vester om Saxen ned förbi Loka källa i vester och sjön Skarpen
i öster: vidare in i Carlskoga förbi sjön Immen i vester och till Vismen i
öster öfver Sälsjö allmänning och vidare genom Visnums socken till Rudskoga
vester om Skagern och till Gullspångs elf som med sitt fall ur Skagern i vester
afskär hela sträckningen, så att den alldeles förlorar sig, sedan den till en 13
eller 16 mil följt gränsen åt fast af olika storlek.
1) Detta var Herr prosten Trancet mening och höll Herr prosten äfven
icke olikt, att fordom varit segelled ur stora Lee till den kant, der nu
Fredrikshall och Fredriksstad ligga, hvilket väl skulle komma till pass, om man ville
besvära sig, att hos Sturlesson uppspana våra förfäders mångfåldiga seglationer
genom vikar och fjordar. Men det torde ej löna mödan. Fredrikshalls
handlande fingo icke dess mindre i var tid låta köra sitt sågtimmer från Otted till
Tistedals sågar.
”) En sägen är bland allmogen, att, när Nordmarks grufvor och
Persberg fingo systerlotten, så kom brodersdelen på Gummehöjden. Nu ligger väl
Rummehöjden afsides, men den dag kunde komma, att vägen ej blefve för lång
dit. Der har ännu aldrig varit brutet efter malm; men vid Rämsberget har
Uddeholmska bolaget anställt brytningar. Sedan äro flera grufvor af mer eller
mindre godhet söderut derifrån till Taberget och Nordmarken. Vidare i söder
äro Finnmosse grufvor, Agegrufvorna och många skärpningar på Finshytte skog
allt intill Filipstad, der det slutas; men mer i öster häller sig ett annat streck
genom Gasborn, Längbanshytta, Persberg och å ömse sidor om Kroppa elf. I
Carlskoga äro väl flera försök gjorda efter malm, men hittills har man ej varit
lycklig nog att finna någon grufva, som velat hålla stånd i längden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
