Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Om Värmlands Läge, Namn, Vattendrag och Bergsträckningar m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 INLEDNING.
Afvelsätersmoen på gränsen åt Dahl går från Venern genom
Tveta åt Svanskogs socken och har förmodligen varit af mer
betydelse än nu.
Sörmoen emellan Tingvalla, Nors och Grafva sorknar på
en slät sandhed, der man kan, om man vill, föreställa sig spår
efter vågorna i syndafloden. Det är icke underligt om denna
skog skulle efterhand blifva mindre än fordom. För öfrigt är
väl ingen socken så fattig på skog, att icke hvart och ett
hemman ännu eger tillräcklig vedbrand och många till afsalu både
kol- och sågtimmer; men vi få framdeles märka sådana ställen
serskildt.
Oster om Klara
har den s. k. Värmaskog med tiden blifvit delad i åtskilliga
smärre delar, som hvar för sig fått eget namn och äro dessa
de märkligaste: .
Lethstigen från Nysund till Degerforsen är icke så
underkastad utflötning som en del af de förr nämnda; dock behöfves
han till andra behof vid de flera Bruk, som ligga häromkring.
Bodaskogen har ännu sitt namn qvar i gamla skrifter och
handlingar. Han sträcker sig från Degerforsen på båda sidor
om Svartelfven inemot Loka källa och utgör nu Carlskoga
pastorat. Om några åboar derstädes hafva orsak att klaga
öfver skogsbrist, så är den dock ännu tillräcklig för de flesta.
Visnumsmoen, Varnumsmoen, Brattforshed emellan Väse
härad, Nyed och Fernebo och några allmänningar i härader
och socknar, äro icke mera af den betydelse, att de behöfva
nämnas på ett ställe, som endast skall gifva ett begrepp om
landet i allmänhet, och sparas derför till annat rum.
Fernebo Bergslags skogar kunna numera icke räknas för
betydliga, sedan de alla år så ansenligt medtagas och nyttjas;
dock hafva de hittills genom förnuftig hushållning varit
tillräckliga på de mesta ställen. Nu börjar man befara att
Fldoch Luftmaschinen 1) vid Persberg skall blifva en värre pest för
våra Bergslagsskogar, än alla Hyttor och Hamrar varit förut
såvida man ej kan drifva honom med stenkol. |
") Denna blef bygd med Brukssocietetens och Bergslagens kostnad på
Jernkontorets förlag af Engelsmän 1766 att utdraga vattnet ur de gamla
grufvorna och skall på sitt ställe blifva omständligt beskrifven. ”
—ecle-—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
