Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Hedniska Tiden - Hedna-Tidehvarfvet före Olof Trätälja - I. Om landets beskaffenhet före Olof Trätäljas ankomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 HEDNA-TIDEHVARFVET.
regerade, anföres hela Sverige af det utseendet, att "der voro
många ödemarker och öknar, några dagsresor öfver, dem
bemälte konung använde mycken flit att upprödja och bebygga
samt göra vägar öfver" !), och ännu i hans sons, Ingjald
Ilråda, tid "voro några konungar, som röjde och jemnade stora
ödemarker och bygde sig der riken" ”). Omkring den tiden
blefvo Alfheim och Solöar upptagna ”); men Värmlands vestra
del stod efter all vår kunskap ännu till större delen öde, och
verlden kände ännu ej dess namn.
+ k
>k
Men om de Södra Härader i landets östra del på andra
sidan Klara elf tyckes man hafva all anledning att sluta, att
de nu redan voro bebodda, lydande antingen till Vestergöthland
eller Nerike.
Åtminstone någon tid, innan Trätälja upptog Värmland,
hade konung Göthrik i Vestergöthland gifvit en del af sitt rike
till Jarlsdöme åt Vikars son, MNeri Jarl, ifrån Norge, af hvilken
man menar att Nerike har fått sitt namn ”). Och under samma
namn håller jag före att Visnums, Ölme och en del af Väse
härader blifvit inbegripna under detta Tidehvarf. Här är ett
slätt och godt land tjenligt till åkerbruk, som förmodligen nu
började komma mer i gång, och det är ej troligt, att
Västgötha konungar, som hade det så nära till hands, låtit det
ligga obrukadt och öde.
Om det först blifvit upptaget af Neri eller af honom
tillökt med folk, kan man ej så just veta; det sednare tyckes
dock mest troligt af det skäl, att Upsala Öfverkonung, Aune
hin gamle, under sin flykt från Upsala flera gånger tog sitt
stamhåll i Vestergöthland, der han fick dess konungars tillstånd
att bo "). Han egde mera ro i makligheter och vidskepelse ’")
än i härnad och åkerbruk, och det är troligt, att han
uppe
1 Sturlesson Yngl. S. p. 42.
”) Id. 1. ce. p. 45.
3) Tab. N:o 1.
+) Verelit Not. till Rolf och Göthrik. Lagerbring 1. c. p. 90.
?) Danska konungen Halfdan Frodesson dref honom först ifrån thronen
och derpå danska prinsen Ale den Raske, som dock till.sist blef ihjelslagen af
Starckotr. (Heimskr. pars 1 p. 31.;
") Botins utk. till S. histor. p. 37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
