Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Hedniska Tiden - Hedna-Tidehvarfvet efter Olof Trätälja - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER OLOF TRÄTÄLJA. 81
ättegraf murad af flata stenhällar och af 2 sådana betäckt,
5’/2 aln lång samt 3!/+ aln bred. En af lika beskaffenhet
fins på hemmanet Korsby egor ”/+ mil från Lianed och en annan
på Traneds egor i Trankil. Annars finnas öfverallt i skogarne
små stenkummel, men på Tornsudde invid Foxen är det
märkvärdigaste. Det är 4 alnar högt, af kullersten väl sammanlagdt;
äfven 2 förfallna på Dannemansön i samma sjö, samt ett stycke
derifrån vid Tranesten. Vid gården Stenebyn i Töcksmark och
norra ändan af Foxen tätt vid husen stå 2:ne ättestenar
uppresta 2’/2 aln höga, som förmodligen gifvit gården namn.
7) Fryksdals härad.
Thoresby, Bergja och Stensrud har jag tillförene anmärkt
ibland de äldsta gårdar här i häradet; men så lär ej heller
Rottna, Ed och Tosseberg mycket eftergifva dem i ålder, emedan
de hafva i senare tider gifvit mesta anledning till en hel
kyrkosocken ’), äfvensom Bergja är stamby för en stor del gårdar i
Lysvik å båda sidor om Fryken.
Ättehögar finnas här ganska få eller inga, men så många
flera stenkummel, mest alla af utmärkt storlek ”) och det invid
Frykens östra strand på berg, som slutta nedåt sjökanten ?).
Ett sådant är på Gerdsviks udde söder ifrån Bada”), mycket
stort, och än litet längre söder derifrån finnas 12 eller 13
ty Gräsmarks Capell.
2?) Hvad den vedertagna tidräkningen af Brännäldern och Högaldern
angår, så mäste jag tillstå, att man har svårt att leda sig till ljus åtminstone i
vestra delen af Värmland. Man har föregifvit, att Briänrnaldern upphörde vid
Olof Trätäljas tid; men jag håller för, att våra värmländingar ej voro så
nogräknade deruti, utan såsom en del af våra förfäder ville ha messan sjungen på
latin, fast de voro lutheraner, så hafva ock de hedniska så mycket mer följt sitt
eget tycke i en sak, der de rådde sig mera sjelfva. Således lära de ömsom
efter behag satt sina döda antingen brända i jordhögar eller ock obrända i
stenkummel. Denna min sats bestyrkes än mer af den anmärkning, som
nyligen är gjord om grekernas fordna begrafningssätt af den ryska herren, som
upptäckt Homeri graf (se sv. posttidn. N:o 1772).
3; Man kan mestadels hafva hvar enda sten utför bergen i sjön. Mänga
stenar isynnerhet omkring sjelfva grafstället utgöra väl ett hästlass, men de
flesta kunna handteras af en karl. Sjelfva grafvarne äro väl hopfogade af stora
hällar med en stor gråsten vid hufvudet och en vid fötterna. Stenkumlen äro
upplagda i samma form som ättehögar, fast större, med en djup grop midt uti
öfversta höjden.
4) Denna är så full af ormar, att ingen vågar röra den. Gemene man
tro, att dessa vakta penningar och jordagods.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
