Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Hedniska Tiden - Hedna-Tidehvarfvet efter Olof Trätälja - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 HEDNA-TIDEHVARFVET
en Åskulle och 6 eller 7 på en annan i bredd jemte
hvarandra åt öster. I Backa gärde norr om Säby på Sommarstads
egor längre i norr, der ock bautastenar finnas, och ännu mer
i norr på en ås vester från Valls gästgifvaregård !), och i
Barbrohöjden ”) finnas mångfaldiga större och mindre. På
Långeruds egor öster om Visman är en märklig ?).
Vid Nynäs och Kihlsviken på en ås i vester och öster äro
4 ättehögar temligen stora. Litet stycke vester derifrån på
Kihlsby egor hafva varit mångfaldiga, som blifvit bortförda, i
hvilka man funnit spår af brännåldern, och många äro qvar"”);
äfvenså omkring hemmanen Ed, Kjärr och Hygn i Kihls socken.
Vid Hefsten i Rudskoga är en stor ättehög och äfven en
sådan vid Spikebol i Nysund.
Stenkummel är några små på N. Grens egor, och äfven
många sådana vid Guttebol: men vid JIgelsrud och Uplanda
alla i Rudskoga äro 2 stora; äfvensom ock ett stort vid
Vestanmosse i Råda. Ett stenkummel vid Riddaregården i Visnum
temligen stort något blandadt med jord och mylla säges ock
hafva varit domaresäte >).
2) Ölme härad
har i äldsta skrifter varit kalladt Ylmo och Ulme härad;
allt
sammans kommer af elfven Ulma eller Ölma.
Saxholms slott låg i yttersta mynningen af Ölme härads
’) På denna ås har fru öfverstinnan och friherrinnan Linroth till Säby
räknat 42 högar en stor i hvardera ändan. Den största i söder lät jag 1771
uppgräfva och fann efter mycket arbete midt uti honom på botten en hel massa
af brända ben men icke tecken till någon kruka. Han var h. o. h. af sand,
men några af de smärre stenblandade.
”) Denna höjd vid landsvägen emellan Visnum och Vall har fått namn
deraf, att en nunna, fattig flicka! på flyende fot från Vernamo kloster der skall
hafva stannat i barnsäng. I denna höjd fann jag en kruka med benpipor föga
större än af en tjäder och derjemte utom kol och aska genomborrade stenar,
som temligen liknade perlor. I en annan urna låg en brynsten.
”) Efter allmän berättelse skall en konung ligga der begrafven. Jag lät
uppgräfva denna hög 1771, men fann der ingenting; förmodligen grofs ej nog
djupt. Den var dock märklig deruti, att den bestod af ren sand, då de flesta
andra deremot äro blandade med kullersten.
+" Det har ock intill vär tid varit ättehögar på sjelfva kyrkogården i
Kihl, men mångfaldiga rundt omkring, af hvilka Herr brukspatron Lundgren
lätit uppgräfva en del, hvari man funnit brända ben, kol och aska.
”) Här i häradet fins för öfrigt en gård, Skottlanda eller Skälanda, ?/;
mil öster om Visnum, som tyckes höra till detta tidehvarf och äfven bestvrka
min sats, att orten lydt till Vestergöthland Bland Upsala öde uppräknas i
Vestgöthalagen Skalanda, som förmodligen är bemälte by.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
