Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet före Digerdöden - III. Om folkets tillstånd och landets beskaffenhet - IV. Om landets höfdingar, lagmän och andra märkliga män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 PÅFVISKA TIDEHVARFVET
sluta detta tidehvarf, för att i det nästa på visst sätt få
betrakta en ny jord och ett nytt folkslag.
IV. Om landets höfdingar, lagmän och andra
märkliga män.
På hela 100 år ifrån Ragvald Jarls flykt till Gardarike
har jag ingen höfding eller domare funnit enskildt öfver
Värmland. Möjligt att begge slagen varit här, men deras namn
blifvit förgätna af den grund, att de ej haft tillfälle visa sig
på offentliga ställen, utan bott i stillhet hemma i landet. Men
så kunna vi icke heller bestrida, att ju landet möjligen varit
räknadt till Vestergöthland, emedan vi finna vid slutet af detta
tidehvarf, att Vestergöthland, Dahl och Värmland tillsammans
utgjorde Lödese och Axevalla län, då Vestersysslet troligen varit
räknadt till Lödese och Östersysslet till Axevalla.
När man undantager svårigheten att resa, hade ej heller
Vestgötha lagmän så stor möda att tillika döma i Värmland i
en tid, då folket antingen icke hade mycket att träta om, eller
åtminstone ej voro vana att försätta sin tid vid tingen. Icke
heller kostade honom mycket att skjutsa med sig många
tingsskrifvare.
Men vid 1130-talet visar sig en hög och märklig slägt
vid Värmlands styrelse, hvilken, utom det den var med de
ansenliga i riket, i lång tid hade mycket att säga i Värmland.
Efter all sannolikhet är den ifrån Olof Trätäljas tid och har
haft sitt stamgods vid Sibbendalen eller Silbodal i Nordmarks
härad, samt ifrån hedendomen varit Hersar och Riddare,
höfvitsmän öfver berserkar, vikingar och till slut äfven öfver
Björkebenar samt Värmlands lagmän !). Men före den nämda tiden
vet jag ej att namngifva någon, utan blir Ottar Ingjaldsson af
oss ansedd såsom slägtens stamfader.
Ottar Ingjaldsson af Sibbendalen 1131
lefde i konung Inge den yngres tid och blef år 1131 gjord till
landtvärnsman i Värmland samt begåfvad med hårkläder och
brynja af Ragvald Knapphöfde, hvilken vid den tiden började
1) Herr Camr. Fredrik Fryxell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
