- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
136

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet före Digerdöden - VI. Om märkliga orter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136 PÅFVISKA TIDEHVARFVET

1200," så blir denna herr Kjellar en bland de först kunniga
kyrkoherrar i Sverige och kyrkan kanske ändå äldre än’ han.
Gården FEdhe härstädes gaf Peder Jonsson 1314 till Riseberga
kloster för Allatorp i Småland.

Bro (Vestbro och Östbro) blir den äldsta sätesgård, som
man näst Hjälleskata i detta härad kan nämna. Den tillhörde
nu Oszenstjerneslägten tillika med Hammarön och en ’del i Aaros.

Mvyldesviks kyrka nämnes 1347, då der utfärdades ett
fastebref för fru Ingrid... på gården Sigtrygsbohl, som hon af
sin man Greger Lange fått i morgongålva efter Värmlands lag.
Kyrkan skall hafva varit helgad S:t Lars ?!).

2. Gillbergs härad.

Gillberga kyrka är anförd förut såsom hednisk. Nu blir
hon ock den första christna och skall hafva blifvit uppbygd i
samma form och af samma slags huggen sten som Husaby vid
Kinnekulle i Olof Skötkonungs tid. Choret var med en
pelarmur och med en hvalfbåge skildt inifrån kyrkan och öster ut
till 3 alnar med en halfrundel utmuradt till rum för altaret?).
Kohlsäters gård var här nu märklig; ty konung Birger ingick
här förlikning med sina bröder, hertigarne, 1305 S:t Sigfrids
dag ?).

Gladevalls kyrka skall i ett gammalt permbref varit nämd
för Värmlands moderkyrka ”’). Visst är hon mycket gammal,
men af den allmänna berättelse, som än i dag der är om
kloster och munkar, har jag fått en tanke, som jag förmodar
framdeles icke så alldeles blir min egen. Vastovius och
Messenius anföra Gudvalla bland Sveriges kloster, fast ingen af

1) S:t Lars var Erkedjekne i Rom hos påfven Sixtus II, men blef för
sin ståndaktighet i christna läran på kejsar Valeriani befallning stekt på ett
halster är 259 den 10 Aug. Under plågan bad han kejsaren äta af den stekta
sidan, medan den andra blef färdig.

?, Rhyzel. Verm. Eccles. M. 8.

?) De herrar, som då voro närvarande, voro: Biskoparne 1sar i
Strängnäs och Nils i Vesterås, Torkel Knutsson, Gudmar Månsson, Ture
Kettilsson, Pehr Ragvaldsson, Birger Persson (Brahe), Knut Joansson (kanske
Värmlands lagman), Magnus Gregorisson (Läme), Holger Ulphson. Mats
Kättilmundsson. (Mess. Se. ill. Tom. XII p. 152.)

") Härom skall Herr past. Hedéns svärfader, Comm. Sylvander, egt ett
document, som förkommit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free