- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
140

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet före Digerdöden - VI. Om märkliga orter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140 PÅFVISKA TIDEHVARFVET

Hökeshara (Ekshärad) var ock nu till ”!), fast folket omkring
henne dog så ut i Digerdöden, att hon blef alldeles
mossbelupen och kringväxt med stor skog, innan hon ånyo upptogs
och gjordes brukbar.

9. Visnums härad.

Råda är med de gamla om icke just den äldsta kyrkan
här i häradet. Ovisst när hon första gång blef bygd, men att
det en gång skett 1323, synes af en gammal munkskrift på
väggen, hvaraf man ännu kan läsa detta: Olavus: anno
M.CCCXX.III. D:no Ep:o Petro regente ”).

Aaros (Årås) klostergods låg i Råda socken. Konung Erik
Läspe skänkte det 1248 till Varnhems munkar med uttryckligt
förbehåll att "nyttja skog, fiske m. m. oqvaldt för allmogen i
Ampne härad och Visnhem". Detta icke allenast stadfästade
Magnus Smek 1346 utan utsatte ock råmärken för godset; och
detsamma bekräftade ännu vidare lagmannen Gustaf Tunasson
1348. Dock egde fru Brita ÖOsxenstjerna fädernearf i Aros
1307 (se Hammarön).

Agneholms slott var till genom hela detta tidehvarf, låg
strax invid Årås och lär hafva tjent till bostad för fogdarne i
Östersysslet.

Rudhaskogen kallades en ansenlig skogspark i norra ändan
af Råda socken, den en hederlig fru, Helena Pädersdotter, vid
1320 skänkte till Riseberga kloster. Flera bönder började
derpå att rödja sig bostäder och hemman, till hvilkas säkerhet
konung Magnus Smek 1336 utgaf ett bref för dem, som
upptager Bool på Rudhaskogen. Sex år förut hade klostret
bortbytt en jord, kallad Eriksböle i Ruzskogum, emot Thyaböle och
Fors; men ännu lär icke Rudskoga kyrka varit bygd.

Faleholmen vid Rudskoga i sjön Skagern skall hafva namn
af Fale Bure den yngre, som här legat fördold med den unge
prinsen, Erik Knutsson, då han förde honom från Elgarås i

1) Det berättas, att hon blifvit flyttad från Hara gård för vattuflod ett
stycke längre vester från elfven, der hon blef öde efter Digerdöden, och således
skall den flyttningen hafva skett före Digerdöden.

?) Olavus torde hafva varit socknepresten. Herr kyrkoherden Elfsten
har häruti och mycket annat gifvil mig benägen underrättelse, hvilket bör så
mycket mer erkännas, som han är boende utom stiftet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free