Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - III. Om religionen och gudstjensten - IV. Om landets höfdingar, fogdar, lagmän, prostar och andra märkliga män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 PÅFVISKA TIDEHVARFVET
strå som fastna så många trafvar råg får man det året (der
gäller att hafva gistet tak).
Tom säck må ej bäras oknuten. Går en hafvande hustru
derefter, så blir hennes foster aldrig mätt; men råkar en ko
på den olyckliga vägen, så tar hon sig aldrig kalf.
Då man lögar sig, sättes stål i vattnet och Necken bindes
sålunda: Neck! Neck! stål i strand. Far din var en ståltjuf,
mor din var en nåltjuf. Så långt skall du vara härifrån, som
detta rop höres; och då ropa alla med full hals: Ho, hagla!
Vackra lärdomar! Jag kunde uppräkna otaliga flera men
ledsnar, och hade ej anfört dessa, om ej för att gifva dem en
afsky för skrock och vidskepelse, som ännu torde deruti finna
nöje, men se, ait allt förnuftigt folk anser det för dumheter
och synd.
Om skolor gäller här detsamma, som i föregående
tidehvarf (p. 112) derom är nämdt, och om pastoraten och kyrkorna
få vi tala längre fram.
IV. Om landets höfdingar, fogdar, lagmän, prostar
och andra märkliga män.
Såvida det står fast, att Värmland i någon del af detta
tidehvarf lydt under Axevalla och Lödese, samt sedan till
Örebro, som skäligen ej kan nekas, så blefve nödigt att
uppleta dess öfverfogdar till stor del på hinsidan Svartelfven,
Gullspång och Götha elf; men det torde vara ett fåfängt besvär
och få vi nöja oss med dem, vi kunnat anträffa inom landets
gränser, hvilka äro följande ?):
I. Fogdar och krigshöfvitsmän.
I. Erik Kettilsson (Puke) kallas 1368 Riddare och Marsk
innan Vermelandhe, gaf 1360 Riseberga kloster stadfästelse på
alla sina gods i Värmland och sin del i Jusberg (Jarlsberg) till
Alvastra. Hans fru hette Ingrid, som tillika med honom dog
1396. Deras son hade några år förut blifvit slagen i
Bohuslän, men blef förbemälde år lika med fadern begrafven i
Vadstena; son af Kettil Johansson.
1 Större delen af dessa fogdar. lagmän m. m. äro hemtade ur Originaler
eller Antiquit. Archivo eller v. Stjernm. höfd. M. pars II. M. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
