Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - V. Om krig i detta tidehvarf - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 PÅFVISKA TIDEHVARFVET
härader och gåfvo sig dermed tillbaks, emedan de tvifvelsutan
ingen befallning härtill hade annat än hunger eller girighet.
Svenska konungen klagade väl härpå hos den danska,
som ock sammankallade sitt råd och förestälde dem saken;
men de gåfvo inga sådana svar, att man kan tro, det våra
någon gång blifvit godtgjorda för deras skada ?).
VI. Om märkliga orter.
Allt intill slutet af detta tidehvarf voro ej flera än 18
pastorat i Värmland ”), och således ej heller knappt mer än 18
vigda prester eller kyrkoherrar, hvilka skiftevis skulle förrätta
gudstjensten och underhålla messan i de flera kyrkor, som
hörde till hvarje gäll. Deraf hafva kommit de ännu i vestra
delen af landet brukliga talesälten: få tjenst eller hafva
messfall hvar fjerde, tredje eller annan helgdag, lega fjerdedagsprest
o. s. v. och lära såväl högtiden till prydnad som presten till
beqvämlighet de mesta messor hafva skett i moderkyrkan.
. Men dit kunde många åhörare hafva 10 till 12 mil och
måste således ofta sakna det nöjet att få utöfva en vidskeplig
andakt, hvilket hinder likväl munkarne undanröjde, såsom de
der hade skäl att på 3 sätt göra sig nödiga och välkomna.
Först att hafva en noga uppsigt öfver sina inkomster, sedan
att underhålla messorna och att förtjusa folket i skrock och
vidskepelser. Derutinnan ligger grunden till de många s. k.
munkkyrkor, hvilka just icke bygdes för munkars skull, men
dock af munkar mest handhafdes.
Emedan vi icke ega någon äldre indelning af landet än
konung Gustafs testamente, men likväl är att förmoda, det
densamma varit till i lång tid förut fast med någon skillnad, så
lägga vi den till grund vid landets beskrifning i detta tidehvarf
till sina socknar och derunder lydande orter.
!) Rimkr. pag. 408.
?) Dessa tyckas hafva haft 3 häradshöfdingar, men stundom kallas den
vestra delen Vestersysslet, stundom ock vestra Tredingen och den östra delen
dels Ostersysslet, dels Tredungen innan Nerike. Om Mellan-Tridungen har
jag ingenting funnit. Jag hade velat gissa, att Nerike utgjort tredje Tredungen,
om icke denna delning varit till redan 1413 och således innan Nerike och
Värmland kommo tillhopa. Vid häraderna var föga skilnad emot senare tider, hvilket
man på sina ställen får anmärka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
