Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER DIGERDÖDEN. 179
De hemmans namn, som nu hörde till dessa kyrkoberrar,
hafva vår tids kyrkoherdar glömt bort, efter de ej fått betjena
sig af dem på så lång tid och äfven varit så länge utom allt
hopp derom. Förmodligen egde de ett hemman i hvardera
socken om icke tlera, och dessutom tionde af allt fiske i
Vermelen ?).
Å 1515 blefvo 3 gårdar: Näs, Ryd och Sätherbo i
Stafvanäs prestegäll gifna till Riseberga kloster tillika med 2 unga
flickor, som der inom murarne skulle undergå någon del af
Jephtä dotters öde.
+ Sillerwdt (Sillerud) redkyrka var af trä ganska liten
och behöfdes icke större, emedan den del, som nu kallas
Silleruds finnskogar, låg då till Lönskog. Etter berättelser är ock
troligt, att till slut alltsammans kommit under Gillberga. Man
har hållit före, att Sillerud är den-äldsta kyrka i Nordmarks
härad, dit hon nu i vår tid räknas”). En stenfunt tycks nu
vara det enda märket af påfvedömet.
+ Gladevalls (Glafva) redkyrka äfven af trä ganska liten,
dock en af de märkligaste. I förra tidehvarlvet är för troligt
anlördt, att här varit Gudvalla kloster. Eljes behåller denna
kyrka framför andra isynnerhet namn af munk-kyrka ”?).
Kungsåsen ej långt från kyrkan, en bergshöjd af vacker
utsigt, har i detta tidehvarf fått namn och blifvit märklig deraf,
att k. Curl VIII vid sin resa till Holmedal och Norge ridit
der upp. Om dess stenkummel är förr nämdt.
+ Vermeskogs redkyrka till Stafnäs är i allmogens
inbillning den äldsta och märkligaste i Värmland. Hon skall halva
gilvit landet namn; hit skola flera häraders innevånare hafva
sammanstött, innan de fålt egna kyrkor, hvilket allt kommer
1) Jösse härads dombok. I Brunskog, Vermskog och Glafva äro 3 gårdar
med namn af prestebohl och prestehög i Högerud.
2) Detta var sal. prosten Trancei mening i bref till mig 1771. Han
vill bestyrka sin sats dermed »att christna läran kom till denna ort från öster
och måste således stanna först här: blef folket christna, så behöfde det ock kyrka
och den måste de hafva för sig sjelfva, emedan sjöarne afskuro dem från de
andra delar af Nordmarken och för lång väg var till moderkyrkorna »
8) Herr past. Hedén torde ej gissa så orätt, att Helga socken, som
nämnes i Vestersysslet 1469 kunde för klostrets skull vara Gladevall. I denna
sistnämda ligger gården Hönacka, fordom Hörasa, hvilken torde förstås med
Hörissa ; men i Elgå fins ej någon gård, som har likhet till det namnet. (Se
nedanför Elgå socken i Jösse härad.
NA
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
