- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
190

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190 PÅFVISKA TIDEHVARFVET

af trä på en ort, i hvilken utom sämre folk 2 stora konungar,
Carlar, haft mycket nöje. ”).

Kungskällan ligger 70 steg S.V. från vestra kyrkodörren
och har namn deraf, att kon. Carl VIII druckit af dess
välsmakande vatten, då han reste härigenom till Norge.

8. Blomskogs moderkyrka. Om dess tillstånd i
påfvedömet fins ingenting mer, än att dess kyrkodörr skall hafva
blifvit tagen från Buresås slott.

Buresås slott är förr nämdt (sid. 80, 126 not ’), 139).
Det torde vid denna tiden hafva blifvit förstördt. Dess läge
har gjort, att man liknat det vid ett Algier, emedan derifrån
var tjenligast att plundra i Norige och gömma här sitt byte,
såsorn ingången förvarades med jernbommar ”). Den som sist
egde slottet skall hafva varit en fru från England, som efter
sin mans död härstädes reste hem igen, och slottet har sedan
efter hand förfallit ?).

+ Silbodal redkyrka. I förra tidehvarfvet skrefs denna ort
för Sibbendalen, men Silbodal är rättast af sjön Silen, som
stöter härintill. Om kyrkan och gudstjenstens bestridande
derstädes fins ingen underrättelse; förmodligen hörde hon till
Blomskog, men i nästa tidehvarf få vi se henne såsom egen
moderkyrka.

Backa gård i en vacker belägenhet invid Silen torde
förmodligen vara Stråhle-slägtens stamgods, emedan man ännu i
senare tider funnit herrefolk der boende.

" Tranchöl (Trankil) redkyrka var liten och af trä bygd
på en udde eller kil emellan Lelången och stora Lee. Denna
socken lär nu ej haft många innebyggare. Hon led nog i
Magnus Barfols krig. Ovisst huru det gick med kyrkan.

+ Karlanda redkyrka 1 mil upp i skogsbygden från
Holmedal med samma beskaffenhet som Trankil, men socknens

1 Jon Kråka var här prest före reformationen och än längre fram.
Det är icke olikt, att han är samma man, som den landtprosten mäster Jon,
hvilken afhemtade Värmlands klockor till Libeckska gälden; ty eljes fins vid
den tiden ingen kunskap om någon prest i landet, som hetat Jon.

?) Prost Tranceus. |

?) Nu synes endast stenhopar derefter samt efter stallet, som ock var af
sten. En stenmur har ock gått upp till slottet, som ännu synes; eljes är platsen
öfverväxt med skog, der förr plogen gått och utgjort en stor slätt, hvilken
tydligen utvisar jemte flera ställen, att Nordmarkens innevånare aldrig förrän i
vår tid vetat, hvad det ordet dike velat säga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free