Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER DIGERDÖDEN. 193
härad. Kan hända socknen lydde till dess tingslag. Gården
Kyrkobyn, som låg här invid kyrkan, tillbytte sig väpnaren
Torsten MNiclisson förmodligen af Riseberga kloster emot sina 2
gårdar i Ullarö, Uplanda och Deya, 1440. Eljes lefde friboren
man i Värmland, Amund i Mallui (Malöga), 1434.
Edholms eller Åsa slott var nu långa tiden ett
bondplågarenäste för Vestersysslet äfvensom Agneholm för det östra.
Herman Gisebar hette fogden i kon. Erici Pomerani tid. Under
hans frånvaro kom riddaren Peder Ulfsson dit, intog och
förstörde slottet 1433, sedan det stått ungefär vid 700 år.
Eljes berättades i allmänhet för mer än 100 år sedan,
att den sista, som hade slottet inne, varit en fru Rangela,
hvilken för sin girighet och hårdhet blef at bönderna
dädandrifven och slottet förstördt ?).
Grufön skall hafva varit ladugård under Edholms slott,
hvadan vi ock anfört det såsom egande namn af Grufö slott
(sid. 73). Detta må vara huru det kan; men det är säkert,
att landtvärnsmannen Nils Brath gaf gården i morgongåfva till
sin brud, Margith Ifvarsdotter, 1480.
Drängespringet förtjenar ock här sitt namn, som det
tvifvelsutan fått i påfviska tiden. Det var just då, som
romankärlek kom i full gång, och en sådan tilldrog sig äfven här,
fast emellan mindre folk än riddare och amazoner. En dräng
på den ena sidan sundet fattade kärlek till en piga på andra
sidan, som icke lät hans böjelser blifva olönta; men stjufmödrar
pläga sällan ega godt loford i älskogssaker och bättre förtjente
icke pigan här. Hon bjöd till på alla upptänkliga sätt att
hindra de 2 älskande, men de funno utväg att länge få
förnöja sig i hvarandras umgänge genom det, att han sam öfver
1) Gyllen. Diar. M. S. 1645. Frun skall hafva satt en hög tull på alla,
som derförbi reste öfver slottsbron. Detta förtröt bönderna, hvarföre en gick
upp på berget Edsbonden och ropade till en annan, som stod på ett berg invid
slottet: Kära granne! lana mig din kettil! Hvad skall du med den? fick
han till svar. Jo, sade han, jag skall sjuda fru Rangela på Eds slott, ty
hon tager för hög tull af resande folk. Ach, svarade den andra, da skall
du gerna få läna honom. Detta hördes kanske flera qvällar a rad till slottet,
till dess fruns samvete, som lofvade henne intet godt, kom henne att packa ihop
sina dyrbaraste saker på en skuta i tanke att segla till Vestergöthland, men
hon led skeppsbrott i Rangelsundet och bönderna förstörde slottet i grund.
Det är möjligt, att några hus blifvit lemnade i Peder Ulfssons förstörelse,
hvilka hon kunnat bebo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
