- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
196

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196 PÅFVISKA TIDEHVARFVET

och 1423 anslogs gården Thordaryd (Tolerud) här tillika med
2 andra i Bro och Boltilsäter till kyrkor och fattigt folk.

+ +
>

11. Millesviks moderkyrka måste vara en af de gamla i
Värmland och skall hafva varit invigd S. Laurentio till ära
samt efter honom kallad S. Lars, såsom ock hans bild intill
våra tider varit förvarad och en källa, som bär namn efter
honom, der folket i långliga tider öfvat vidskepelse !). En
gammal munkbok var här qvar, som började 1465, men de
främsta bladen voro bortrifna ”). På en gammal påfvisk klocka
står med bakvända bokstäfver årtalet M. C. (1500) och dessa
orden: Ave Maria, Sanctus Laurentius, Benedictus Canutz, Curatus.

Boxzxeruds silfvergrufvor förer jag skäligt till detta tidehvarf,
emedan de redan 1640 voro så urgamla och ur bruk komna,
att Bergscollegium visste ingenting om deras ålder ?). Så kallas
tvenne djupa schakt i ett berg ej långt ifrån Boxeruds gård,
der silfver blifvit brutet kan hända äfven före digerdöden, då
antingen Folkungarne +) eller den öfriga adeln till att efterapa
dem började lägga hand vid bergverken, men det synes som
dessa ej varit mycket lönande. Dock få vi dem igen ännu en
gång. Smälthyttan har utan allt tvifvel varit invid Sefflebro,
der tullplatsen än i dag kallas Hyttan.

+ Ölserud redkyrka 5) var vid denna tid bygd vid Ölseruds
by af sten och kan föras bland de äldsta i Värmland, såsom
hon redan 1642 var så skröplig och förfallen, att ingen tordes
bruka henne ’").

+ Botilsäter redkyrka af sten skall efter allmän sägen vara
bygd af en fru Botila af den anledning, att hon af oväder blef

!) Hon blef för lång tid sedan igenkastad och, då man åter gräfde upp
henne, fans der gammalt mynt och förrostade kedjor, som i påfvedömet varit
dit offrade (Anon. M. S. 1683 och prost. Mag. N. Spaks anmärkn. om
Millesviks pastorat M. S.)

?) I kyrkoherd. Anders Tingelholms tid kom hon bort omkr. 1740.

>, Se B. C. Regist. öfv. Värml. jernbr. och bergv.

") Det är icke olikt, att Folkungarne egt flera gods på näset och om deras
lust och nit för bergverk se Bot. utk. t. S. H.

5) Hon kallas ock i gamla skrifter: Ölesgrund och Ölesrud (kanske
Olofsrud) efter Trätälja.

e Gyllen. M. 8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free