Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2092 PÅFVISKA -TIDEHVARFVET
Eljes hafva S. Britas !?) och Lucias ?) fest här blifvit på
visst sätt firade, då här ock varit något slags smärre marknader.
Stora Vårnäs, en gård N.V. från Tingvalla ö, som hörde
någon hög adlig slägt till. Der berättas för säkert, att
nunnekloster varit”), och till bevis derå, har man vid gräfning funnit
grafvar i jorden med menniskoben. Kan väl vara, att på denna
beqväma orten någon slags schola och lärohus varit inrättadt
för landets hederligare flickor, ty man bör ej förmoda, att så
många förnäma herrskaper lemnat sina barn utan anständig
uppfostran; men man kan tillika tro, att icke alla haft tillfälle
och en del icke heller hjerta och samvete att sända dem till
längre aflägsna kloster och aldra minst ut på bergsklippan Lurö
i Venern. Alt vi af historien ega om de äldre häfder i
Värmland så liten kunskap, bevisar icke att ju här kunnat vara flera
nyttiga inrättningar kanske med lika så hög smak som på andra
ställen i riket. HEljes fins gården först nämd Vaxnäs i
Tingvalla socken 1443.
+ Grafva redkyrka af sten har i denna tid legat under
kyrkoherren i Tingvalla. Hon var liten, i början bygd af trä,
men flyttades sedan ett litet stycke mer åt söder, af sten,
äfven trång och mörk, neml. 19 alnar lång och 11/2 alnar
bred inom muren och 11 alnar hög. Vi få henné igen i nästa
1) S. Brita var född i Finsta i Roslagen 1303, gift på 13 året med
Ulf Gudmarsson S. riksråd. Sedan han dött 1344, gaf hon sig till att öfva
gudaktighet och vidskepelser, reste till Rom och dog der 1373, men blef
canoniserad 1391. Hennes graf i Vadstena blef vida besökt. Hennes dag den 7
Oct. predikades öfver Luc. 10: 21.
?, Lucia är hållen i stor helgd hos allmogen och vidare intill vär tid.
Man skall den dagen vara uppe bittida om ottan att äta; hos somlige tör ock
ett litet rus slinka med på köpet. Sedan lägger man sig att sofva och derpå
ätes ny frukost. Hos bönderna kallas detta: äta Lussebete, men hos de
förnämare: fira Lucieottan. Lucia var en jungfru i Syracusa, som för
christendomen blef pinad af höfdingen Pascasius derstädes sålunda, att hon blef
öfvergjuten med beck och olja, hvari eld tändes; sist stacks ett svärd genom halsen.
Detta skedde år 310. Men hvarför Lucia just isynnerhet blifvit vördad i
Värmland, vet jag icke. Deremot veta vi icke af Hetvägg och Mårtens gås.
?) Herr fänrik C. J. Gyllenspets, som sjelf bott på denna gård, har
berättat mig, att derom ännu skola finnas skriftliga bevis, dem jag dock ej ännu
fått tillfälle att se.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
