Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Påfviska Tiden - Påfviska Tidehvarfvet efter Digerdöden - VI. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att hon gaf sig till nunna i Riseberga och vände ryggen till
hela verlden !).
Det berättas ock än i dag, att 3:ne systrar ärft en gång
lika delar i hemmanet Dye invid Bro; men, då de 2:ne gifte
sig, löste sig den tredje in i klostret för sin tredjedel, hvilken
ännu bär namn af Kronodelen i Dye?). Det vet man med
visshet, att 7 gårdar i Värmland legat derunder, neml. i Väse
härad: Ve 2, Rör 1, Mölntorp 1; och i Grava: Solberg 1,
Boon 1 och Rud 1?).
Bro har för sitt beqväma läge utom marknads- äfven
blifvit nederlagsplats för vestgöthar, så fort de fingo någon
handel på Värmlandsberg eller Bergslagen. Hitintill kunde
de segla med sina båtar och skutor öfver Venern till Varnums
hamn och ingen lägligare öfverförsel hade bergsmännen till
sig af spannmål och flera slags varor”), då inga landsvägar
funnos än härifrån intill Vekhyttan, som både då och sedan
varit Värmlandsbergs medelpunkt. Emedan vid Bro ännu icke
bodde några borgare eller factorer, lade närmast kringliggande
bönder under sig sådanas vinning, hvadan här ock allmänt
säges, att Varnums bönder voro ganska rika, innan stad
anlades vid kyrkan.
Marknader höllos här årligen Matsmessodagen och
Tjugondedag jul, till hvilken ända många bodar voro bygda på
södra sidan af elfven >).
Bro har eljes fått sitt namn deraf att kaflebroar blifvit
lagda öfver den sumpiga mosse, somm här var den tiden, så att
1)..J. G. Halblinans gammalvisa om samma jungfru. Eljes omtalas här
också nunnor, af hvilka en jungfru Barbara blifvit räddad från glömskan
genom ett menskligt fel. Hennes gifna kyskhetslöfte egde icke så stor verkan,
att hon ju fann sig nödsakad fly undan med en börda, som hon icke kunde
dölja och hvilken hon genom en olycklig barnsbörd aflossade i Barbrohöjden
i Visnum, der hon ock kanske af blygsel och anger skall hafva satt lifvet till.
?) (Herr kyrkoherden Swundelius.) Detta tycks ej kunna vara den del,
som tillhörde Riseberga kloster säsom redan såld 1381.
2 Cam. Coll. Arch.
+) Från Bro klöfjades på hästryggen 1 mil till sjöändan; derifrån roddes
genom Bergsjön, Hyttsjön, Ojvettern och Lungen till Bjurbäcken; sedan öfver
ett Fd !/s mil till Asphyttan och vidare genom Daglösen till Vekhyttan.
Troligen idkade s. k. Markbönder nu här samma handel med ; ylle och linne som
sedan Boråsboarne, ty knappt fans i hela Bergslagen en spinnrock i huset.
Eljes fins ock spår till, att Vestgötharne drefvo handel i Obme och Väsehärads
hamnar utom Tingvalla.
5) Pr. Hofsten M. S,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
