Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - I. Om landets styrelse samt folkets tillstånd och beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
När den falska Sturen, Daljunkaren kallad, tog i
Värmland sin tillflykt 1527 !), blef han der ej bättre emottagen, än
att han fann sig föranlåten der framfara med mord och brand
samt plundring och strax derpå af; fruktan för välförtjent hämd
begifva sig in i Norge, oaktadt han skröt af, att
värmländingarne varit hans faders, Sten Sture, trognaste och käraste
undersåter. Icke finner man ringaste anledning att tro, det
värmländingarne knorrade emot Reductionen 1527, ehuru man väl
kan säga, att hälften af landets hemman om icke mer tilldömdes
kronan.
För ingen del ville de deltaga i vestgötharnes
sammangaddning mot kon. Gustaf 1529, ehuru de ansenligaste män i
uppresningen, deras egen lagman och ortens förnämsta odalman,
R. R. Thure Jönsson Roos, ej lär sparat mödan att uppegga
dem dertill; och fastän de liksom emellan tvenne eldar å ena
sidan hade trotsande dalkarlar och å den andra upproriska
vestgöthar, sade de likväl icke emot, när en del klockor härifrån
hemtades ur kyrktornen till rikets gälds betalning 1531”).
Men deremot utgjorde de med all underdånig lydnad
godvilligt sina skatter, och konungen gaf dem till erkänsla både
heder, uppmuntran och belöning allmänt och enskildt. Han
berömde allmogen i de bevekligaste ordasätt: "att de alltid
visat sig trogna undersåtar, gått konungen med all lydno till
handa och aldrig inblandat sig med sina grannar i några partier
.och uppror; hvilket Hans Maj:t med all kongl. nåd lofvade
ihogkomma ?).
Till bevis på denna stora konungs vårdnad om Värmland
och dess innebyggare kan följande tjena att korteligen anföra:
Både till landtallmogens och bergslagens förmån gaf han
1532 Lidköpings borgerskap frihet att med egna skepp ega fri
1) Kyrkoherdarne Lars i Tuna, Sten i Orsa och Olof i Malung
hjelpte honom med sitt anhang in 1 Värmland, men han framfor der med rån
och öfvervåld och mäste snart packa sig sin väg, hvarvid berättas, att man
skjutit på honom från Persby skans i Dalby (herr direktör Geijerstam); men
jag har i den tiden om denna skans ingen kunskap.
”) De som uttogo klockorna i Värmland voro lagmannen, Torsten
Brunsson af Forstena, fogden, Sven Kart, och landtprosten, mäster Jon.
Härifrån sändes klockorna till Lödese.
”) Brefvet är skrifvet i Arboga den 3 Jan. 1543.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
