Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - I. Om landets styrelse samt folkets tillstånd och beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
efter hade han fått sina Carlskogar i det stånd, att han kunde
inrätta dem till ett eget gäll 1594 och ditsätta egen
kyrkoherde "). |
Redan år 1593 gaf han 30 hemman tillstånd att bygga
sig egen kyrka och skilja sig från Fernebo, Veshärad och
Ullerud, dit de förut legat, hvilka ock hade hunnit inom kort
till den stadga, att han 1608 såsom konung kunde göra deras
socken till ett fullständigt pastorat under namn af Nyed.
Det sista, som -denna herren gjorde för Värmland var,
att han några månader före sin död 1611 grundade Filipstad.
Han kände för mycket landet att icke i dåvarande
omständigheter inse så mycken nytta vid stadens anläggning, som
missbruk sedan gjorde, att drottning Christina den yngre ?) och kon.
Carl XI fingo höra oändliga klagomål öfver den fläcken.
Förmodligen hade ock denna konung lagt någon grund till
Silleruds pastorat, fast jag ej funnit, att någon skrifvit derom, förrän
3 år efter hans död, af hans enkedrottning Christina at Hollstein.
Denna berömliga drottning egde mannautseende och
karlaförstånd. Då hennes äldre son, Gustaf Adolf, blef konung,
tillföll hertigdömet den yngre sonen, Carl Filip, som vid 10
års ålder behöfde ett förnuftigt förmynderskap, och det fattades
ej hos drottningen.
Nyköping var väl hennes hufvudsäte, men så var knappt
något år, som hon icke äfven besökte Värmland, der hon
utgaf åtskilliga stadgar till både allmänt och enskildt gagn och
hvilka vi på sina ställen få anföra; äfvensom hon ock
bekräftade Silleruds gäll 1614, gaf tillstånd att bygga Boda kyrka
1616 och stiftade hela Brunskogs pastorat 1621 kort före hennes
son, hertigen, just vid ingående myndiga år bjöd all verlden
farväl.
Emellertid hade både hertig Carl och hans efterlemnade
gemål under förmynderskapet i sin frånvaro styrt landet genom
ståthållare och fogdar, hvilkas namn förekomma längre fram;
!) Han skall dock redan 1586 der hafva lagt grund till en församling
(annot. i Carlskoga Kyrkobok).
”) När vi hädanefter komma att nämna drottn. Christina, bör man väl
göra skilnad emellan denna yngre, som regerade efter sin fader, kon. Gustaf
Adolf. och hennes farmor, drottn. Christina af Hollstein, Carl IX gemål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
