Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - II. Om reformationen och gudstjensten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE HERT. C. FILIPS DÖD. 259
lingarne skulle behöfva söka dem; om man ej kunde göra dem
den billighet och till deras undskyllan förmoda, att de kände
sin egen svaghet i att kanske läsa svenska rent innantill, sedan
de nu mera voro förbjudna att hårdraga sina munklegender
på latin.
Kon. Gustaf fann nödigt att låta anställa en
generalvisitation öfver hela riket, och det synes ej olikt, att den tog sin
början i Värmland ?), der konungen förmodligen såg och trodde,
att den bäst behöfdes. Georg Norman och biskop Henrik i
Vesterås ”) reste hit om våren 1540 och funno här mycken
:oreda i kyrkoväsendet, det de likväl på allt sätt sökte att rätta.
Förmodligen besökte de alla pastorater och moderkyrkor. De
voro vid Fernebo, men jag har icke funnit, att de der råkade
någon prest. Kihls gäll hade på det viset länge stått öde; dit
sände de från Gillberga en herr Sven Lorensson med fullmakt
att predika Guds ord, döpa deras barn och jorda deras lik m. m.
Så lär ock hafva skett på flera ställen; men våra evangeliska
företrädare hafva icke varit mycket måna om att lemna oss
hvarken dessas eller sina egna protocoller till rättelse.
I Erik SIV tid hördes ej mer af Värmlands prester, än
att han gaf dem frihet från deras borgelägsknektar, men då
k. Johan kom på thronen fingo de lära att de voro till.
Han egde en catholsk gemål, Catharina Jagelonica, från
Polen, som gerna hade sett sin lära införd i riket. Till den
ändan införskaffade hon jesuiter, och konungen var nog svag
att låta henne och dem öfvertala sig till medhåll.
Herbestus och Fechten, två ifriga catholiker, sammansmidde
-en messbok under namn af lithurgien, som ock kallades röda
boken, hvilken innehöll många af deras satser och ceremonier
inblandade med lutherska, och hvilken, liksom Interim i
Tyskland, skulle bana en ny väg till påfvedömet.
Presterna i hertigdömet, som hade hertig Carl till
beskyddare, märkte snart oråd; de läto derför utgå skrifter att bevisa,
1) Det slutar jag deraf, att Norman var inkommen från Tyskland till
prins Eriks informator 1539, och visitation skedde året derpå.
2) De skrefvo sig sålunda: Ti efftarschreffne mester Georgen Norman
aff K. M. var K. N. Herres autoritett och beffalningh i menige Sverige
superintendens ec M. Henric Biscop till Westreåes, then christeliga
Reltgions Consiliarius göre witterligit m. m.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
