Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - II. Om reformationen och gudstjensten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2692 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
och våra svenska kyrkoherdar; men ville ock sådana sedermera
intet rätta sig, borde de namngifvas för öfverheten, som icke
skulle undandraga sig att skaffa skälig och allvarsam bot
derför.”
«Inom furstendömet borde ingen förändring ske i
kyrkoceremonierna, som varit brukade sedan reformationens början
och som blifvit stadfästade på det allmänna prestmötet i Upsala
1572. Men presterna borde ock undervisa sina åhörare, hvilken
skillnad det vore emellan sjelfva Guds ord och sådana af menniskor
inrättade stadgar."
"Innan någon förordnades till prest i ett gäll (ordinarie
kyrkoherde eller kaplan), borde hans förmän göra sig noga
underrättade om hans förda lefnad, egande insigt och skicklighet.
Pröfvades han duglig till ett så vigtigt kall, borde han med
skriftligt vittnesbörd sändas till öfverheten att vinna fullmakt”
(en lag som utan allt tvifvel förtog många sedermera gängse
trätor och förargelser).
<Presterna borde hafva noga uppsigt med sina åhörare,
hvad frukt hvar i sin församling kunde skaffa i både lära och
lefnad. De borde ock så mycket möjligt var förtaga och
afskaffa sådana laster och synder, som i verldslig lag och rätt
icke voro satta straff och böter på”). De skulle dertill bruka
den allvar och plikt, som de funno sig föreskrifven i den
tryckta kyrkoordningen. Fans någon, som då icke rättade sig
och aktade hvarken förmaning eller kyrkoplikt, så hade
presterskapet verldslig arm att anlita om handräckning."
"Hade prest enskild träta med lekmän för verldslig
domstol, borde dermed förhållas efter Sveriges lag och Vesterås
recess; men hvad presterna angick i lära och lefverne, deröfver
borde deras förmän döma, och der hade öfverheten eller dess
befallningsmän intet att skaffa med.”
"Vid äktenskap egde kyrkans förmän döma och tillse, att
der intet handlades emot skyldskap och svågerlag. På
fäst
!) En del af dessa uppräknas: grofva eder, dubbel, qudstjenstens
försmåädande, utdrägt med döpelsen, dryckenskap. guds ords uppenbara
förtal och förakt, lönskaläger, afvoghet i äktenskap, truldom, signerier och
vidskepelser m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
