Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - II. Om reformationen och gudstjensten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE HERT. C. FILIPS DÖD. 265
som hans kongl. maj:t nådigst hafver unnat deras åhörare"!);
men hvaruti samma frihet bestod är mig allt hitintills obekant.
x x
Värmland hade allt ifrån christendomens början till sin
andliga styrelse legat tillsammans med Vestergöthland och Dahl
under Skara biskop. Hertig Carl såg ock, hvilka svårigheter
detta hade med sig, då en gammal och orkeslös biskop knappt
hann med att visitera sina närmaste socknar, och Värmland
hade måst sakna en sådan förmån i omkring 100 år.
Så snart derför hertigen blifvit något stadgad i sitt
hertigdöme, föll det honom behagligt att der äfven stifta en
superantendentia för den del af hertigdömet, som icke hörde till
Strängnäs stift, eller Värmland, Vassbo och Valla ?).
I Värmland voro redan från 1550 inrättade 2 prosterier
i st. f. ett, som varit förut allt ifrån påfvedömet: det vestra
och det östra; men hertigen satte öfver dessa ännu en förman
1 Vadsbo. ,
En kyrkoherde i Vadstena, M. Jesper Marci”), fann sig icke
vid att antaga liturgien, utan tog sin tillflykt till hert. Carl
1577, då han blef satt till kyrkoherde i Ullarfva och prost
öfver Vadsbo härad. Han vann den nåd hos hertigen, att han
gjorde honom till superintendent öfver hertigdömet och flyttade
hans säte till Mariestad, som 3 år derefter blef grundad och
anlagd ej långt från Ullarfva. Han hade 3 efterträdare i
Mariestad:
1) id. 1. ce. Sådana finnas orden och lär vara något skriffel. Annat
exemplar har jag ej heller sett.
?) Hertigen hade härtill flera orsaker, bland annat, att biskopen i Skara,
M. Jacob, under hvilken denna del af hertigdömet låg, var en ifrig anhängare
till liturgien, och med en sådan förman för sitt presterskap var hertigen ej
nöjd. Dessutom var ett slags »repressalter (vedergällning), att konungen lagt
någon del af Södermanland från biskopen i Strängnäs.
3) Det är ovisst, hvad landsman han varit. Arligen höll han prestmöte
den 22 Juni vid frimarknaden i Mariestad, då Pastores kommo tillsammans
att hålla predikningar, orationer, declammationer och consistorium samt
examinerade casus (Mariestads stiftsb.); men inga dissertationes synodales
skedde under honom. 1588 visiterade han i Värmland, som ej skett på mer än
100 år. 1591 reste han åter dit, men sjuknade på vägen och dog hemma den
25 Mars 1592. ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
