- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
266

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - II. Om reformationen och gudstjensten - III. Kort beskrifning öfver hertig Carl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206 LUTHERSKA TIDEHVARFVET

M. Matthias Marcei Molitheus "),
M. Petrus Melortopeus ”) och

M. Jonas Nicolai Oriensulanus ”).

Dessa höllo prestmöten en gång hvarje år, anlade och
förbättrade trivialskolor i Mariestad och Carlstad och visiterade
församlingarne så ofta som tillfälle och krafter tilläto.
Örtensulanus lefde än länge i nästa tidehvarf.

III. Kort beskrifning öfver hertig Carl.

Konung Carl IX, som rätteligen borde heta Carl IIT, har
såväl i Värmland isynnerhet som i hela riket i allmänhet under
sin ungdomstid gjort sig odödlig under det namnet hertig Carl
och derunder är det, som jag nu i korthet vill beskrifva honom,
emedan sådant mest rör mitt ämne och det öfriga af hans
lefnad mera hör till rikshistorien.

Han var den yngsta, men dock den största son af en stor
fader, konung Gustaf I, och hans andra gemål, drottning
Margaretha (Lejonhufvud); född i Stockholm den 4 October 1550.

Värmland hade vid hans födelse icke orsak att göra sig
större hopp om honom än en annans prins, ehuru han både
genom Ynglinga- och Läma-ätten ledde härifrån sina anor:
men utgången visade, att då framföddes tillika all dess sällhet.

Lärda män voro 1 den tiden sällsynta i Sverige och
konungen måste från Tyskland 1554 inkalla en kejsar Carl den ferntes
notarius publicus, Johan Berendes ”), till den unga prinsens och
hans äldre broders, prins Magnus, informator.

!) Han kallas en träffelig theologus och började hålla orationes svecas
& latinas ordine doct. Jac. Heerbrandi (Mariestads stiftsb.), visiterade två.
gånger i Värmland och bjöd åtminstone till att afskaffa många missbruk; dog
af pesten i Mariestad den 23 Aug. 1603. Hans slägt har varat till vär tid.

2?) Har fått hedersnamn af grundrik och höglärd, i Mariestads stiftsb.;
var född finne. Han höll en visitation i Värmland 1610 om vintern, men
sjuknade och dog den 18 April samma är.

3) Var född på Bolmsö i Småland. Af de protocoller, som blefvo hållna
i hans tid och som ännu förvaras under namn af Mariestads stiftsbok, finner
man, att han varit en drifvande, nitisk och allvarsam man, som icke skonade
sina underhafvande, när näpst behöfdes. Såvida medelvägen är bäst, tyckes han
stundom hafva varit för sträng, ty han suspenderade utan åtskillnad både:
kyrkoherde och caplan i en och samma församling för små brott nog.

1) v. Stjernm. Adelsmatr. Han blef 1571 kon. Johans secreterare och
1578 ståth. i Revel samt landtråd i Estland; gift med Christina Bååt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free