- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
269

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - III. Kort beskrifning öfver hertig Carl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRE HERT. C. FILIPS DÖD. 269

hertig Magni skatt och af den läto de mynta penningar under
sina namn. <Derpå afsändes bref till konungen med råd
att afskaffa Jöran Persson och bättra sitt eget lefverne, men
de fingo ej ett sådant svar som de förmodat eller önskat.

Krigsförklaringen gick fördenskull för sig, och i sin
vanmakt vågade konungen tänka på motvärn. Han lät uppbränna
Nyköping, men det var ock allt det onda, han vidare kunde
göra, och all den glädje, han kunde få. Hertigarne gingo från
Carlskoga genom Nerike och Vestmanland till Upsala. Öfver
allt fingo de tillopp och den 168 Sept. slogo de läger på
Norrmalm.

Stockholms stad öppnade snart sina portar och hert. Carl
var en med de första inne i staden. Hade han icke med sin
myndighet lagt sig emot hade ryska gesandtens hus icke undgått
plundring af de hertigliga trupperna ?).

Konungen tänkte i början inspärra sig inom slottet, men
kom dock strax i Storkyrkan emot gisslan. Der afsade han
sig regeringen, gaf sig fången till hertig Carl och bad honom
om ett honett (= anständigt) fängelse. När hert. Johan derpå
om Michelsmessodagen red in i staden, blef han af de
närvarande ständerna utropad för konung, utan att någon vidare
kom ihog öfverenskommelsen vid Knapfors. Om sådant grep
hert. Carl till hjertat och ej aflopp utan hans stora förtret, så
var detta ej att undra på. Men likafullt förnyade han tillika
med rådet och ständerna sin trohetsed till kon. Johan och
erkände prins Sigismund för thronföljare den 8 Jan. 1569; och
i stället för det, att kon. Fredrik i Danmark ville på läglig
ort komma med honom i sawtal, hvilket tvifvelsutan var
utstäldt till något kon. Johans förfördelande, så lydde han hellre
sin broder, som anmodade honom att hålla sig färdig till ett
fälttåg och försåg gränsorterna med trupper.

Till erkänsla häremot och att ställa hertigen någorlunda
tillfreds, för att hans hopp om kronan gick förloradt, gaf han
honom stadfästelse på faderns testamente den 9 Maj 1569;
dock så att undersåtarne i Södermanland, Nerike och Värmland
skulle hålla konungen och hans efterkommande för sin högsta

1) Orsaken dertill var, att k. Eric hade hemliga stämplingar, att skaffa
prinsessan Catharina i händer på ryska czaren, som älskade henne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free