Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - III. Kort beskrifning öfver hertig Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE HERT. C. FILIPS DÖD. 283
sitt furstendöme, förrän han emottog riksstyrelsen, gifver
tillkänna, att han blifvit en af de berömligaste konungar, om han
1 söllhet fått tillträda och utan medtäflare styra ett enigt
rike" !).
Folket har intill vår tid at sina förfäders berättelser vetat
alt mycket tala om hans resor genom Värmland och hans
vistelse i landet. Han bodde på flera sina gårdar. Nynäs
och Säby bytte han bort, men Carlberg, Bro och Kroppa
behöll han ständigt, och på de 2:ne sista har han åtminstone
underhållit . ständig hofstat, emedan han der hade ordentliga
gårdpredikanter. Sina hofbussar höll han icke utan aga, der
det behöfdes, och om någon af hofmännen eller drabanterna
under måltiden behagade bena strömmingen eller eljes visa sig
nogräknad på matlagningen, så kunde han icke göra sig så
alldeles säker för ett kok stryk”); en grannlagenhet i smått,
då herren var ung, som skulle visa sig i större, då han blef
äldre.
I sitt umgänge med allmogen var han aldrig mån att i
det yttersla räkna på utvärtes heder, endast han vann dess
kärlek och förtroende. Han såg nog, att han hade en ohyfsad
menighet för sig, som kunde mena väl, men för öfrigt förstod
icke bättre ?). För ett exempel får jag nämna: då han en gång
var på Born hos den namnkunniga Mattes, så tog han honom
med sig och reste till Vekhyttan. På återresan öfver sjön
Yngen satte sig hertigen bak på sätet, men Mattes satt i släden”).
Några bönder mötte dem med sina jernfrakter och kände
Mattes, men förundrade sig högeligen, att han fått en så gill
och grann släde att åka uti och bestod sig en herre på baken ”).
1 Hist. Allman 17712.
2) rv. Dal. 1. ce. $ 4.
3) Jag har funnit, att hertigen 1581 lät afgå befallning till ståthållaren
Arp att »i hertigens namn med gode man stilla ett uppror. som bönderna i
Nordmarks, Gillbergs och Jösse härader börjat emot honom». (£S. Lönb. saml.
om Arpslägten M. S.); men som detta aldrig vidare omtalas, så tyckes det
troligen ej hafva varit annat än ett af illasinnade menniskor uppfunnet rykte.
1 Folket i orten voro dittills icke vana vid annat än de nu s. k.
fählslädar : skrindor visste de ej af.
5) Af den nåd, som Mattes egde, lär hafva kommit den berättelsen, som
folket sedan haft, att han fick löfte om adelskap men konungens död kom
emellan. Det är icke så olikt, ty bergsmän i den tiden voro högt aktade.
Fogden, Peder Björnsson (Båt), skref sig för bergsman på Vesterås riksdag
1527. Vid Born skall Matts” hustru hafva sönderslagit hertigens eller
konun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
