Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - VI. Om krig i detta tidehvarf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE HERT C. FILIPS DÖD. 303
gränser, kanske stympa det ännu mera eller ock alldeles i
grund förderfva det.
För den orsaken var det ock, attk. Gustaf, som lätt hade
kunnat behålla Bohuslän under Sveriges krona, sedan han med
härsmarkt det intagit 1523, hellre nöjde sig med att emot en
viss penningsumma afstå det till k. Fredrik i Danmark 1532,
än att med ett envist behållande deraf gifva högbemälda konung
orsak till fredsbrott.
Men under kon. Eriks regering fick Sverige icke så länge
hugna sig af fredens ädla frukter. Vi kunna nu efteråt tycka
och tro, att detta skulle ingenting öka eller afdraga vår sällhet,
antingen en dansk prinsessa reste med en krona mer eller
mindre utmålad på sin vagn till Tyskland att stå brud, men
denna tidens politik fann sig dock vid att för en sådan orsak
börja ett krig om 3 kronor 1 vapnet, hvilket hufvudsakligen tog
sitt säte i Skåne, men hvaraf också Värmland hade så dryg
känning, att dess åminnelse derå orten bibehåller sig evigt
under sitt eget namn och hvilket är det första, som man till
vår tid genom muntliga berättelser får höra omtalas hos
allmogen ?).
I. Sjuårsfejden 1I563—70.
Jag kan icke säga antingen kon. Erik XIV hade krig i
tankarne eller icke vid första anträdandet af sin regering; men
år 1561 gaf han befallning, att Flfsborg ”) skulle befästas till
en trygg nederlagsplats, och som detta arbete skulle verkställas
af vestgöthar, värmländingar och dahlbönder, så är icke utan, att
våra landsmän måst vidkännas en tyngd och besvär, som de
lång tid varit ovana vid. Men dem förestod snart ett
svårare öde.
Sedan kon. Fredrik förklarat kriget den sista Juli, angrepo
danskarne 1563 bemälte Elfsborg, uppbrände staden i grund
och intogo slottet. Samma år inföllo ock norrmännen på Dahl,
Värmland och Helsingland ?). Hvad de i Värmland uträttade,
1) Detta är ibland de upplysningar, som herr prosten, MM. Nils Sörström,
i Blomskog behagat lemna mig.
2?) Elfsborg och Lödese voro denna tiden Sveriges enda städer vid
Vesterhafvet. Invid den förra är nu Göteborg anlagd, och den senare låg 1 mil
derifrån längre ut i hafsmynningen.
8) Puffind. p. m. 392.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
