Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - VI. Om krig i detta tidehvarf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
har man nu svårt vid att säga af brist på underrättelser; dock
vet man att k. Erik icke lemnade dem fritt tillträde utan
motstånd. Så snart han fick höra, att danskarne belägrat Elfsborg,
beslöt han att på 3 sidor angripa dem och sände till den ändan
den ena arméen under Per Brahes anförande genom Värmland
och Dahl?). Vid denna tid är ock troligt, att han låtit lägga
den bro öfver Tolfmilaskogen, hvarefter lemningar voro synliga
1748, och hvaröfver folket visste då ännu berätta, att han låtit
föra sitt artilleri”).
Ehuru goda försvarsanstalter ock den goda konungen trodde
sig hafva gjort, så var dock icke landet försvaradt för
öfvervåld, och man kan af det större sluta till det mindre, att
bondbyar aktades icke annorlunda än vårdkasar, så långt deras eld
fick utbreda sig.
År 1564 var antingen allt tyst och stilla eller ock tiger
nu historien derom, såvida något krigsbuller å denna kanten
varit å färde, men året derpå 13565 kommo de norska ej
annorlunda än en bisvärm in i Värmland, framforo grufligt
med mord och brand och alldeles i grund förstörde och
afbrände prestgårdarne i Gillberga, Holmedal, Blomskog, Arvika,
Kjöln och Fryksdalen ?). En besynnerlig lycka, att kyrkorna
blefvo skonade, men plundring hafva de knappt undgått, och.
torde man kunna föra hit, hvad folket på en del ställen
berättar, att deras klockor blifvit förda till Norge.
Nästa året 1566 ville k. Erik gripa sig högre an och gaf
1 December fogden öfver Värmland och Dahl, Peder Nilsson
(Gyllenstråle), befallning att bryta in i Norge. Detta verkstälde
han äfven, och som nästan alla vägar voro den tiden lika goda,
så ser ej olikt ul, att kafvelbron och Tolfmilaskogen då kommit
honom väl till pass. Han kom i drabbning med fienden vid
Salsborg och slog der 2 fennikor knektar”) samt eröfrade deras
fältstycken och afbrände några socknar. Detta skedde 1567,
sedan han förenat sig med Johan Siggesson Bure. Peder
Nilsgon bevistade sedan belägringen vid Ayggerhus, men blef strax
!t Id. 1 ce. p. 396.
”) Camr. Fryxells annot. M. S.
?) Fryxells Werm. Eccl. M. S.
’) Tegels hist. pag. 250. En fennika lär vara detsamma ungefär, som
vi kalla kompani.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
