Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - VII. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE HERT. C. FILIPS DÖD. 307
om Klara elf’); men hufvudorsaken dertill lär hafva varit, att
eljes, om elfven ordentligt fått dela dem åt, hade det vestra
blifvit för stort och det östra för litet för en till att sköta,
isynnerhet som Värmlandsberg hade sin egen fogde.
I konung Gustafs testamente uppräknas häraderna i denna
ordning: 1) Vestersysslet: Gillbergs, Jusses, Frijsdalens,
Elffuedalens, Normarkens och Grums härader; 2) Östersysslet:
Visnums, Nääs, Kiils och Väse härader samt 3) Värmlandsberg.
Vid Upsala möte 1593 var ingen vidare skillnad, än att
då sattes Östersysslet främst, och Grums härad var lagdt
dertill; men Värmlandsberg stod efter Vestersysslet, så att man
deraf kan sluta, att man ändrat sysslen efter behag eller allt
efter som fogdarne haft beqvämligt att sköta dem antingen i
anseende till sina egande hemman eller ock andra
omständigheter.
En lång tid i detta tidehvarf voro endast samma orter
märkliga som i det förra utan vidare skillnad, än att klostren
och några små kyrkor blefvo förstörda, som på sina ställen
redan äro nämda. Men så kommo i detta tidehvarf några nya
märkliga orter till, som man här i sin ordning får anföra.
I. Kroppa kungsgård och kronobruk.
Häromkring var väl bergsbruk förut och så mycket folk,
att för deras skull ett capell var bygdt vid Herrhult; men hert.
Carl fann det nöje för denna ortens ljufliga läge, att han der
lät sig bygga egen gård !/< mil från capellet, så snart han
började tänka på Värmlandsbergs vidare uppkomst. Gården
anlades af trä på en backe söder om elfven, som kommer ur
Yngen, ej långt ifrån, der hon faller i Östersjön, så att man
hade vacker utsigt i söder åt Riddarön, Jordkullen och hela
sjön öfver, emedan der var äng eller åker, der sedan blifvit
nog skogbeväxt. Gården tyckes hafva varit bygd i fyrkant
omkring en borggård af 200 alnar.
Här vistades hertigen ofta med sin hofstat och satte sitt
nöje i att häromkring drifva bergsbruk, hvarför han ock i elfven
strax invid gården och i Asphytteelfven anlade ett stort
krono
1) v, Stjernm. Riksd. och mötens beslut.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
