- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
308

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - VII. Om märkliga orter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

308 LUTHERSKA TIDEHVARFVET

bruk för jern och silfver, hvaraf nu föga mer igenfinnes än
lemningar antingen på stället eller i gamla papper.

På en stor del af samma äng, der kungsgården legat,
synes, hvar åtskilliga byggningar stått antingen till verkstäder
eller boningsplatser för arbetare och valloner, som här varit
till myckenhet. Vid Kroppa var en med konst inrättad
masugn af 2 pipor, och har man i senare tid funnit spår efter,
att der varit styckebruk, äfvensom man här funnit utom flera
smedshandtverkare, äfven lostöpare och styckgjutare ”).

För brukets räkning anlades här en liten kyrka, sedan
Herrhult var förstörd, der ordentlig prest”) blef underhållen på
hertigens stat, utom det att både kyrkoherde och kaplan från
Fernebo borde der predika.

Hornkulls silfvergrufvor lågo härunder ’/< mil N.O. från
Kungsgården. Deras djup kan komma oss på de tankar, att
de knappt gifva Sala grufvor efter i ålder, men, som andra
bevis fattas, har jag ej velat anföra dem förr än nu. Hertig
Carl fann i dem särskildt nöje, och deraf är troligt, att de
äfven i hans tid lönat mödan; äfvensom ock af det skäl, att,
då han hade fogde öfver den öfriga delen af bergslagen, satte ’
hån häröfver en enskild eller, efter vår tids sätt att tala, en
bergmästare, Christoffer Grave, af de inkomna vallonerna.

Till silfvermalmens förädling anlades hyttor på åtskilliga
ställen: i Kroppa elf, Hennikehytte elf, Kytthyttebäcken och
Fernsjö eller Lersjö elf vid Vekhytta, och såväl för detta
silfververks drift som för jernbruken vid och omkring Kroppa
indelades hit hela Värmland antingen till skatt eller dagsverken;
men som sådant varade ännu en tid i nästa tidehvarf, spara
vi både det ena och andra, tills vi komma dit. Nog af att
allt stod i fullkomligt stånd vid hert. Curl Filips död 1622,
om man ej bör tro, att en eller annan af Hornkulls grufvor

!) Den första, Bilor, var lostöpare på 1580-talet och derpå Hans
Hermansson, som slutligen blef borgmästare i Filipstad.

”, Herr Anders 1584—90, herr Christoffer 1590, herr Hans 1599-—
1605, herr Olof 1602; hade i lön 6 daler, 8 alnar packlakan och 1 par skor.

Herr Christoffer Petri, pastors son i Fryksdalen, 1606, + 1613 hade
fritt husrum, 16 daler i lön, 8 alnar packlakan och skor.

Herr Hakan 1622 hade lika lön som den forra.

Fogdar voro på Kroppa: wVils Nilsson 1600, Jon Olsson 1603 och
Jöns Bock 1610, som sedan var länge öfver Östersysslet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free