Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - VII. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
ledne konungar och riksföreståndare undte och gifne äro, att
vid full magt hållas till allt sitt innehåll och lydelse såsom
andra rikets bergslager. Fri marknad skulle de i anledning
deraf hafva alla lördagar att handla med dem, som varor till
dem förde. Konungen tog ock i sitt hägn bergsmännen med
hustrur, barn, tjenstefolk och all deras egendom i löst och
fast."
Under en så ädelsinnad konung hade bergsfolket nog
härvid att trygga sig i all sin handtering; men det uppdagades
för dem än en långt klarare dag, då hans son blef deras egen
herre och konung. Man skulle knappt tro, med hvad nåd
denna hertig omfamnade bergsfolket och med hvad kärlek de
honom tillbaka mötte, om icke så många berättelser deruti
instämde hos deras efterkommande, hos hvilka han lefde. Han
helsade på dem och besökte dem i deras hus, der spisade han
af deras anrättningar, der sof han i deras sängar, der talade
han med dem, icke som prins eller konung utan som deras
like. Derigenom vann han icke allenast deras fulla förtroende,
utan det han högst skattade, silt påsyftade ändamål att få
bergslagsrörelsen i möjligaste gång.
Till den ändan införskaffade han tid efter annan
fransmän, valloner och holländare, som förstodo att gifva bergsfolket
bättre begrepp om sin handtering, än de hittills haft. Dessa
fingo bostäder efter omständigheter och lägenhet vid åtskilliga
hyttor och blefvo framdeles med de gamla slägter inblandade.
Äfvenså nedsatte hertigen några finnar i bergslagen endast för
att gifva folket fullständigt begrepp om svedjerågs sående.
+K +
kk
Med dessa valloner och holländare är den beskaffenhet,
att sedan den spanska Duc d’Alba omkring 1568 gaf sig till
att grufligt tyrannisera protestanter och s. k. hugenotter i
Holland och på gränsen åt Frankrike"), voro dessa glada att med
lifvet få draga sig undan, hvart det ock helst bure i verlden.
!’) När k. Henrik IV i Frankrike år 1572 i Paris höll sitt biläger,
anstäldes der ett emot protestanterna icke mindre blodbad, som kallades det
Parisiska bröllopet, och ser mycket likt ut, att några af våra wallonslägter
kunna derifrån räkna sin ankomst till Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
