Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - VII. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
du Beau, Finshus, Lochett,
Bilock (Bilor), Gago, la Montagne,
Chenon, Garnej, Piett,
Dress, Grave, Savoland,
Dulock, Guddi, Snieder,
Durent, Herrmansson, de la Tuange,
d’Epreez, Knöppel, Touffar,
Fassing, Kremer, von Vosseln,
von Ferren, Lemens, Wachtendonk !).
k + ok
Hertigen försummade icke hvarken före eller efter
vallonernas ankomst att gifva denna sin älskade bergslag åtskilliga
vackra previlegier och uppmuntringar.
Icke långt efter anträdet till regeringen "stadfästade han
i Eskilstuna den 9 Febr. 1569 bergslagens förra frihet: att vid
Nora kyrka få handla spanmål och annat, hvad till
bergsbrukens drift tjenade; och anmälde dem till den ändan hos kon.
Johans fogde till det bästa" ?).
I Örebro den 23 Jan. 1573 bekräftade han till alla sina
delar de previlegier, som kon. Gustaf gaf bergslagen 1527 ?).
Genom öppet patent af Nyköping den 3 Jan. 1581
”utlofvade han till bergsmännen, att eho, som upptäckte och
upptog grufvor af silfver, koppar, jern eller annan malm, skulle
dem fritt emot tionde få bruka, och om de hade någon malm att
föryttra, ville han vara närmast att få köpa den." Orsaken
till detta påbud var, att han förnummit det i bergslagen fans
hvarjehanda slags malm af jern och koppar, men folket dolde
den, antingen af fruktan att ej få gagna sig af honom eller ock
att få på sig större skatt”).
I Tingvalla den 2 November 1582 förbättrade han
märkligt sina förr gifna previegier: |
1) Dessa äro mig veterligt utgångna på manliga sidan utom Bilor, som
kallar sig Stenström, Chenon, Fasswng, Garnej, Knöppel, Touffat och de la
Tuange. som nu heter Fennerhamn.
>, Orsaken var den, att Nora bergslag ej låg i hertigdömet. Vid Nora
var marknadsplats redan 1422 och den stadfästade "kon. Gustaf för våra
bergslagsmän 1527.
”) Detta fins ej tryckt i kongl. bergscollegii handlingar.
’) Se Bergsordningarne 1736.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
