- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
340

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - I. Om landets verldsliga styrelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

340 LUTHERSKA TIDEHVARFVET

eller ock åtminstone den icke egentligen begreps under
landslagen.

För detta ändamål inrättades ett bergmästardöme, hvarvid
jag tror mig finna den skillnad från förra tiden, att
bergmästaren skulle hålla ordning, ransaka och döma efter
bergsamtets föreskrift inom Bergslagen i de mål, som hörde till hans
domstol, och bergsfogden nu mera hafva att syssla med
räkenskaperna, protocoller och uppbörden i stället för, att han förut
måste sköta alltsammans tillika.

Bergmästardömet upprättades troligen vid samma tid,
som general-bergsamtet blef grundadt!). Men som göromålen
då ännu icke hade stigit till den höjd som sedermera, så var
ock bergmästardömet mera vidsträckt, än det sedan blifvit, ty
det sträckte sig icke allenast öfver Värmland och Dahl utan
ock öfver Nora och Lindes bergslayer samt öfver jernbruken
Fellingsbro, Näsby och Ervalla socknar”). Bergmästaren hade
då sitt säte i Linde, men sedan någon tid vid Hellefors, hvilket
silfververk äfven låg under hans distrikt. För 100 år sedan
eller 1671, då Kenzell blef bergmästare, har väl den
inrättningen skett, som nu är: att Filipstads och Carlskoga bergslager,
hvilka förnämligast äro anlagda på Nordmarks och Persbergs
grufvor, Värmlands, Dahls och Bohus jernbruk utgöra
Värmlands bergmästardöme. Der hafva ifrån början 4 ting årligen
blifvit hållna: Bergstingen med Filipstads norra och östra
bergslager vid Nordmarks och Persbergs grufvor ”); bergstinget med
en del af Carlskoga i Kjellmo och Hammartingen med bruken
utom Bergslagen i Carlstad och Lillnor. Men 1762 den 7
April stadgade rikets ständer, att ett bergsting årligen skall
hållas i Gunnarskog, hvilket ock sedermera merendels skett på
Sälboda.

Bergsfogde har Filipstads bergslag alltid haft för sig sjelf,
men Carlskoga en sådan tillsammans med Leke Bergslagen i
Nerike. Så långt man kan finna tillbaka, hafva vid Nordmark



1) Detta skedde är 1630 den 26 Febr. och stadfästades den 4 Dec. 1634.

?) Matth. Hernelii Likpr. öfver bergmäst. Sten Andersson 1665.

?) Den 7 Nov. 16859 stadgades, att bergstingen skulle hållas vid
Nordmarks och Persbergs grufvor i Ja) och Juni månader; men som sedermera
blef klagomål, att denna tid var obeqväm för både bergmästare och bergsmän,
flyttades de till Mars och April månader enligt K. M. bref till bergscolleqium
den 10 Nov. 1727. Tingen hafva ock stundom blifvit hållna i Filipstad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free