Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - I. Om landets verldsliga styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
7, 8) Nordmarks härad har för sina hemmans svaghet
sluppit med indelning på 1/2 och 15/s hemman !) samt
Östersyselet blifvit befriadt från boskaps- och skjutsfärdspenningar.
’9) Skulle något hemman råka i ödesmål eller blifva
plun’dradt af fienden, så skola de andra: socknevis, der ödesmålet är
enkelt, och häradsvis, der det är mera betydligt, icke allenast
anskaffa manskapet efter det törr s. k. skof utan ock, så länge
ödesmålet eller frihetsåren vara, förse sådanas soldater med
hemkall och husrum inom socknen eller häradet.
10, 11) Angår de då för tiden varande soldaters
återstående lega, samt att ingen Värmlandsdräng får antagas till
soldat eller legas utom provinsen ”).
12) Vid förefallande 60 mans afgång skall ersättningen
likafullt ske efter skofvet af hvar rote, fast ej just bristen faller
inom den sammansatta roten, och den anskaffade soldaten
transporteras till annan rote i annat härad eller socken.
13) Skulle allmogen i längden icke kunna hålla detta
knekthåll, så voro de underkastade utskrifning efter förra
vanligheten ?).
Öfversten och majoren fingo sina boställen i Nerike:
Åkersberg i Mellösa och Lind i Askersunds socken; men
öfverstlöjtnanten anslogs Hammar på Hammarön. De mesta öfriga
offi
1) De hade likväl erbjudit sig till 1 eller 1!/;> hemman: men detta var
’en särskild kungl. nåd.
2) Många, som slagit sin hog på soldatväsendet och tagit knektstädsel,
hafva dock afgått till kungl. lifgardet och andra värfvade regementen, sedan de
vid skrifningarne icke uppburit det utsatta målet eller för andra fel blifvit
ratade ’se Carlst. Veckoblad N:o 21, 1775), hvilket ock i sin mån bidragit till
dyrhet på tjenstedrängar hemma i landet för både ständspersoner och allmoge.
3) I kon. Carl XII:s krig utgjorde värmländingarne tre och feonmännings
soldater, utom de ordinarie; men det fins intet spår, att de härvid visade någet
missnöje, och efter de gamlas berättelser fälde de aldrig en suck öfver de täta
och besvärliga genommarscher vid krigets slut, men ymniga tårar vid konungens
fall. Då de i kon. Fredriks tid blefvo anbefalda att anskaffa vargeringskarlar,
gjorde de detta så villigt, att högstbemälda konung 1749 den 20 Juni »icke
allenast deröfver förklarade sitt nådiga välbehag utan äfven försäkrade att vilja
hafva dem i nådigt minne och alltid låta sig deraz3 angelägenheter och bästa
högst om hjertat vara»; hvilket höga bref efter konungens befallning till
allmogens hugnad och uppmuntran upplästes frän alla predikstolar i landet. När
vi böra förmoda, att allmogen framdeles icke ändrar sitt tänkesätt, helst då
soldatlegan icke blir så dyr (ty hogade ämnen blifva nu mera tillräcklig tillgång
pi), så kunna vi för vär tid ock fullkomligt hoppas, att den bästa och visaste
konung nadigt låter dem njuta sina previlegier och rättigheter till godo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
