Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - II. Om landets andliga styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
Men år 1658 yppade sig ett annat tillfälle. Kon. Carl
X:s segrar banade väg för Roskildska freden samma år, och
utom flera orter, som dervid vunnos till Sverige, var äfven
Bohuslän eller Viken. Då blef konungen i stånd att lemna
Vassbo och Valla åt Skara biskop tillbaka, utan att skada
Värmland. Halfva Bohuslän eller dess norra del lades hit i stället;
men som Dahlsland låg midt emellan Värmland och Bohus,
så togs också Dahl till vederlag ifrån Skara och lades under
Elfdalius, som i detta byte fick 50 pastorat i stället för 48,
som han förut hade.
När doctor Broman hade dött, betjenade sig biskopen i
Göteborg. doctor Carlberg, af tillfället och förmådde, att kon. Carl
XI lade Norra Viken till Göteborgs stift. Ifrån den tiden hafva
Värmland af 28 och Dahl af 12 pastorat ensamma varit i ett
stift förenade; och som vi alltid varit nitiska mera om Guds
ära än egen vinning, så tyckes ock detta vara nog för en att
sköta.
+ >k
Consistortum kunde i början icke hållas ofta af brist på
lätt tillgång till bisittare. Så länge superintendenten bodde i
Mariestad, hade han väl vid förefallande tillfällen de närmast
kringboende kyrkoherdar och någon prost inkallad till sitt
biträde; men förmodligen uppsköts med de vigtigare saker till
Kyndelsmessomarknad, som der årligen hölls, då ock prestmöte
vardt hållet ?!).
På samma sätt gick sedan till i Carlstad, men de ordinarie
sammankomsterna skedde 2 gånger om året: Permessan och
Fastingen ”). Biskop Rhyzelius kallar dessa consistorium Majus.
Då kommo prostarne samtligen till Carlstad ?) och tillika med
Preses afgjorde de förnämsta ärenderna, ransakade om
församlingarnes tillstånd i gemen, tillsatte kyrkoherdar, straffade
de brottsliga o. m. s.”’). I det första prestmötesprotocoll man
funnit af 1650 voro 9 prostar och kyrkoherdar och Rector
’) Mariestads stiftsbok 1639.
?) Bhyzel. Verm. Eccl. och Hofsten.
” Rhyzelius 1. e. säger, att dessa då voro 6; men troligen voro de af
lång väg och ålder ofta hindrade, och yngre pastores sutto i deras ställe.
1) Hofsten M. S. om Carlstads skola 1705.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
