Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - II. Om landets andliga styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 361
varit tillräcklig af stiftets infödda, utan har det äfven varit
nödigt att öka antalet från andra stift. Detta tog sin början
omkring 1730, men har upphört i vår tid.
På de sista 12 åren hafva 40 lägenheter blitvit lediga
genom dödsfall, så att dödligheten öfver hufvud bland de
ordinarie presterna stigit till 3’/2 om året, och under samma
tid hafva 12 tjenstlösa prester afgått med döden, en för hvarje
år. När nu i hela stiftet gifves omkring 120 sysslor, bättre
och sämre, då ock skolans betjente och församlingarnes adjuncter
inberäknas, så skulle af denna grund fordras en framtid af 20
år, på hvilken 87, ifrån 1758 till nuvarande, hjelpprester skulle
hinna till att få lägenhet antingen på eller under jorden. På
så slipprig befordringsgrund kan jag ej anse för annat än en
slags öfverlro alt förse sig med hustru och barn, innan man
vet hvar eller när man får stanna i verlden; men dylikt händer.
Ibland de nyare sysslor till förmån för stiftets barn kan
man räkna prest- och skolsysslan med dubbla rneriter vid
Billingsfors, den rikets höglofl. ständer behagade stadfästa 1762 !).
Enligt krigsartiklarne af år 1683, samt kungl. brefven af den
20 Sept. 1681, den 21 Jan. 1682, och den 8 Jan. 1748
faststälde ock rikets ständer den 6 Febr. 1766 ”), det skall
regementsprestsysslorna i Vestgöthadahls regemente, hvarannan
gång tillsättas af Värmlands stift och andra gången af Skara,
emedan regementet ligger till hälften i hvardera stiftet. I följe
deraf och emedan 7 companier äro indelade i Värmland, men
ej mera än 3 i Nerike, borde 2 prester tagas här emot en af
Strengnäs stift vid Nerikes och Värmlands regemente; men detta
har hittills gått ojemnt nog till.
Före 1680 fins icke mer än ett enda exempel på
tvetydighet vid prestval, och det var ändå af ingen betydlighet”).
Vid 1730 vet folket att omtala någon tvistighet i ett visst
pastorat; men sedan torde stundom hända i vårt stift, som
1) Se bruksherrens, Lennard Magnus Uggla, bref till Värmlands nation
i Upsala 1762.
2?) Herr prosten och theol. lectorn Antonsson, som dä var riksdagsman,
utverkade denna resol. (se Riksd.-tidn. N:o 92.)
3) Det var, när Visnums församling 1645 sökte att få Jonas L.
Vismenius till kyrkoherde. ÖOriensulanus svarade, att han var för ung, oche+han
ville hafva en annan dit, som likväl emellertid dog tillika med biskopen. Då
blef Wismenius utan vidare klander af Domcapitlet satt till Visnum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
