Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - II. Om landets andliga styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 365
Underskolan har från lectorernas inrättning bestått af 3
collegat; men 1772 blef genom kungl. nåd den fjerde classen
inrättad och en Rector Schole Trivialis invigd, fast åt dess
con-rector är ännu ingen lön anslagen.
K +
sk
I Filipstad och Christinehamn hafva ifrån städernas första
anläggning varit barnskolor inrättade, utom det att vid Fernebo
kyrka var en sådan, innan Filipstad blef till?). Ifrån dessa
hafva ock utgått många skickliga ämnen, som till en del blifvit
stora och hedrade män i riket. Efter lag och förordningar
borde klockare 1 församlingarne lära ungdomen christendomen
och att skrifva; men i allmänhet att tala, så förstå dessa
antingen ej sjelfva sådant, eller äro de till sådan syssla för mycket
storsinta. Allmogens barn blifva dock i den delen icke
vårdslösade, ty de underhålla mest öfver allt åtminstone vissa tider
om året till den ändan skolgossar och andra, som hafva derom
förstånd och begrepp. Isynnerhet finner man i bergslagerna
gerna en privat informator på hvarje hyttelag, och stundom
flera, så att om nu för tiden skulle till Värmlands beröm hållas
en oration, så kunde man åtminstone med större skäl, än det
sades 1637”), säga, att "knappt något bondbarn gifves der,
som icke kan läsa eller skrifva".
+ +
ok
Långt förr än Carlstads skola fick namn af gymnasium
kunde den årligen öka ett vackert antal vid Upsala, bo, Dorpts
och äfven utländska akademier”). De hedersställen, till hvilka
några af dem uppstigit, vittna om den grund, de kunnat lägga
vid sitt första lärosäte. Men i de stora konungarnes, Carl den
elfte och Carl den tolfte, tid förekommer mig, som
värmländindingarne isynnerhet varit födda till studier. Alstriner,
Bromänner, Camener, Carlberger. Dalstjernor, Floréner, Hasselbomar,
1) M. Simon Skragges kyrkojournal 1680.
2) Vismenii Encom. Verm.
3) Värmländingar studerade den tiden i Köpenhamn, Hardevik,
IWWittenberg, Leipzig, Rostock, Francken, Helmstad. Giesen, Leiden, Gripswald
m. m., hvilka finnas i A»rchivo Wermelandico.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
