Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - II. Om landets andliga styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
Hellichier, Herveghr, Hermeliner, Högvaller, Hofstener, Israr,
Jernströmer, Jernfeldter, Lagerlöfwer, Linderstolper, Porather,
Rudener, Tingvaller och flera i andligt och verldsligt stånd
förvärfvade sig genom lärdom odödliga namn både inom riket och
längre.
Det är icke utan, att från den tiden äfven härifrån komrnit
berömliga män, och många lefva ännu, hvilkas namn aldrig
dör, utan blifver för deras lärdom med högaktning kändt hos
den senaste efterverld. Men vi måste tillstå, att dessa varit
mera tunt sådda; åtminstone kunna de senare åren ej
framvisa många vederlikar till en Iser, en Lagerlöf och Rudén ur
a:ne fattiga kaplanshus eller till en Hermelin ur en
hammarsmedja.
Grunden kan väl icke ligga i brist på lika qvickhet hos
Värmlands nuvarande ungdom ’); men orsaken härleder sig ur
andra källor. De mera förmögna studera icke i allmänhet för
att blifva lärda, och för de fattigare hafva nyare tiders behofver
hos de fordna mecenaters efterkommande satt stängsel för något
betydligt understöd, hvartill ock kommer att vid Värmlands
nation icke fins något stipendium, som en yngling kan göra stor
räkning på.
De som gifva sig i prestståndet utgöra ungefär tredjedelen
af de studerande. Antingen dessa af böjelse eller för utkomst
i framtiden lämpa sig till det ståndet, så finna de rådligast att
icke draga längt ut på tiden med boken, såvida de vilja
upphinna meriter till något förslag på lönande syssla innan
ålderdomen eller grafven tager dem; och deruti skulle till stor del
äfven grunden ligga för Värmland, hvad eljes cn vitter herre
i allmänhet spått om grundlärda män, att de blifva sällsynta
och rara i framtiden, om icke nu försynen satt den lärdaste
1) Värmländingarne äro i allmänhet fallna för studier; dock bör icke
deraf följa, att hvar bondgosse utan åtskillnad bör fatta boken i st. f. plogen,
just för det hans far bor Carlstad så nära, att han kan insända till honom mat
hvarje lördag eller eljes har råd att hälla honom, som mycket brukligt varit.
Herr Arch. och riddaren von Linné i sin Vestgötharesa berömmer isynnerhet
våra landsmän att vara mera fallna för naturalhistoria äv någon annan nation.
Det torde ock vara visst; men detta studium fordrar längre tid, än att resa till
akademien om Fastingen och bjuda henne farväl om Pehrmessan. En
anmärkning har man gjort ur matrikeln öfver våra studerande landsmän vid
Upsala sedan Upsala möte 1593, att hela slägter kunna gifvas, der man finner
mänga studerande, men knappt någon studerad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
