Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 371
tid kunde folket sälja spanmål utom landet; men nu, om det
vore vid de bästa år, hinner dock aldrig eget förråd till, utan
Vestergöthland, Nerike och Södermanland måste räcka oss hand
med flera 1000 tunnor.
Nog har folkhopen ansenligt ökats på de sistförflutna 100
ären,!’); men det tyckes dock ej hafva skett öfver jemförelse
mot det isynnerhet på de sista 40, 50 åren ansenligt
fördubblade utsädet.
Vi skola framdeles vid socknarnes särskilda beskrifning
icke få svårt att träffa hemman till 40, 50, 60 tunnors
utsäde, der kanske 10 räknades för högt i början af detta
århundrade; andra i större eller mindre jemförelse. Utom det
att en hushållsanda kom i allmänhet öfver hela nationen, sedan
kon. Carl XII:s krig slutade, och lån på egendomar ur banken
blef tillåtet, har ej heller soldatroteringen litet bidragil; ty
förut hände ofta, att det ena hemmanet efter det andra helt
eller halft låg öde. Sjelfva Filipstads bergslag har i senare
tid börjat odlas till åkermark ”); men Carlskoga eger så sköna
!) Såsom t. ex. i Filipstads pastorat voro år 1664 431 mantal, men nu
omkring 1130; i Kroppa pastorat samma år 162, nu 330 mantal; i Kjöla
socken voro 1666 80 bönder, 1707 100, 1717 110 och 1746 137, nu 220; i
Eda 1668 voro 96 jordbrukare, nu 220; i Jernskog 1669 voro 95 bönder,
1707 117, år 1717 130, nu 230; i Skillingmark 1707 voro 47 mantal, 1722
5l, nu S0O; i Kihls socken voro 1655 138 matlag, 1664 160, nu 280; i
Veshärad socken år 1652 119, men nu 400; i Bjurkärn 90 år 167S, 130 år
1704, nu 180; i Fiskekihl 81 år 1661, men nu 160 mantal.
”) Borgmästaren Westring i Filipstad var den första, som gifvit orten
smak för rägsäde. Folket var derförut mest vana att emellan berg och stenar
i sina s. k. hackningar eller små nybrott så i gödseln litet korn eller hafra,
för att sedan få så mycket bättre gräs åt sina hästar, men på somliga hyttor,
der ännu lefvande folk vet omtala att 3, 4 tunnors utsäde räknades för högt, torde nu
väl stiga till 100-tals. Rummet tillåter här ej mer, än korteligen nämna några
få exempel. Vid Nordmarkshytta upptog aflidna bergsmannen Jöns
Landberg omkr. 1740 af oländig mark en så stor och ansenlig vret. som det der på
orten kallas, att den har varit ansedd för, att kunna blifva tillräcklig till ett
hederligt prestboställe; comminister Landberg började 1749 liksom i
ödemarken ett nu länge varande ansenligt torp vid Angsvadsbron utom flera
uppodlingar, hvarutinnan åfven aflidna bergsmannen Nils Persson på sin egendom visat
en utmärkt flit, och nu inom 2 år har brukspatron A. Svensson äfven vid
samma hytta gjort början till uppodling i en skogväxt mosse af 40, 50
tunnland, som inom kort lofvar den bästa afgift. Konstinspektoren Bransell och
flera hafva derstädes varit ej mindre idoga vid uppodlingar. Vid
Mokärnshytta, ej långt ifrån 60 graders Lat., har bokhållaren Petrén midt i ödemarken
från 1755 upptagit 28 tunnland i rödmossa, myror och på hård jord, der han
ock drifvit öfver 9:de kornet af hafra och der han år 1777 fick 106 snes efter
5 fjerdingar åkerråg. Vid Fogdhyttan har bergsmannen Eric Olofsson
isyn
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
