Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3/4 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
righeter. På små och magra hemman träffar man ofta magra
åboar vid smärre delar. som gjort bättre emot sig sjelfva, om
de gått hos en annan bonde i tjenst, tills de kunnat förskafta
sig ett större utrymme; men så finnas ock bönder vid ganska
små delar, som må temligen och ega det loford af sina grannar:
Han har litet, men sköter det väl. Dock kommer sådant mycket
an på hemmanets natur och godhet, hvari ofta ett fjerdedels
hemman öfverträffar ett helt.
Storskiften, som nu i större delen af landet antingen äro
vedertagna eller ock verkstälda, göra sin goda nytta, då bonden
så mycket mer kan lägga sin afvel på det, han med mera
säkerhet kan kalla sitt eget. Sällan får man höra dem vara
nöjda med delningen, utan hvar och en tycker sig hafva lidit
och klagar; men det som kostas på häradssyn och
landtmätare på nytt, torde ändå med tiden betala sig sjelft.
De hufvudsakligaste fel vid åkerbruket hållas före vara
dels små plogar och harfvar, som allmogen antingen brukar af
gammal häfd eller ock efter deras dragare om våren äro
utmattade och utmagrade, hvarigenom åkern ej blir rätt tillredå
för säden; dels för sen sådd, att säden ej kan hinna att mogna;
dels odugligt sädeskorn, som bonden ofta på nåd och onåd kan
få taga, om han behöfver dyrt låna eller borga; dels brist på
dikning, hvarför bönderna intill nyare tider varit liksom rädda ?).
Slutligen påstås äfven, att mången lagt sig till med mera åker,
än att äng och ladugård mäktat skaffa tillräckligt gödsel.
k >k
Xx
2. Ängsskötseln bidrager i mer eller mindre mån till
folkets välstånd. Bergslagerna, isynnerhet Filipstads, arbeta till
stor del på sina åkrar för att få mycket och godt hö åt sina
hästar och sin boskap, och det händer dem sällan att icke på
1 eller 2 tunnlands vall få så mycket godt vallhö, som ofta
på landsbygden erhållas starrgräs och fräkne på 20, 30
tunn
1) Såsom något besynnerligt finnes antecknadt i Grums härads
dombok, att länsman Torsten Andersson (Norström) på hemmanet Smedsta !/s
från 1648 till 1655 upptagit 375 famnar diken; men det blir ock ett allmänt
fel, att när bönderna (fast det händer ock högre folk) skola anlägga diken, tör
det ofta ske så, att de göra mera skada än gagn. Dervid fordras ofta mer
förstånd än arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
