Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 3117
köra jern +). Sällan fins dock, att denna ogenhet ansågs såsom
någon orsak till saknad i bondens utkomst, utan man gaf
honom goda ord och hvad det mera kunde vara.
Derpå började bönderna efterhand lära sig kola, och sålde
kolen af egen skog. Der flera bruk voro i en nejd, såsom i
Nyed, deledes vissa hemman på hvartdera för mera säkerhet
och att ej stegra prisen för hvarandra ”); men kungl.
commissionen i Filipstad 1677 ansåg sådant för olagligt och stridande
mot all praxis i hela riket. Dock gillade kungl. bergscollegium
på en annan commissions undersökning denna delning den 23
Nov. 1696 ?), och kon. Fredrik stadfästade henne den 27 Juli
1726. Men när Näs, Grums och Carlstads tingslag vid 1735
års riksdag gjorde ansökan att slippa kola till de bruk, dit de
voro anslagna, mer än de nödvändigt behöfde, fingo de det
skäliga svaret, "att det kom an på dem sjelfva att kola mer
eller mindre och NB. det vore deras eget fel, om de satte sig
i skuld, så att de blefvo tvungna" ?).
ok >
5. Svedjande i Värmland är så gammal som sjelfva
Jandets namn. Hert. Carl fann nödigt uppmuntra folket dertill
genom en allmän förordning; men allt eftersom
bergslagshand
1) Detta finnes af häradsdomböckerna och några likpredikningar, der
brukspatroner högligen berömmas, att de i denna delen kunde öfvervinna det
trögkorda folket.
2?) Denna delning förrättades i Nyed den 12 April 1656 af inspectoren
m. m. Anders Lennartsson Svenske, lagman Pleningskjöld m.fl. efter landsh.
G. Soops förordnande. Priset stadgades dä till 24 styfver för stigen eller 2
ryssar; men 2 daler k:mt, när bonden tog förlag. Häremot anförde Elfdals
allmoge klagomål vid 16860 ärs riksdag. På många ställen gafs länge ej mer än
16 styfver för stigen eller 1 rundstycke för tunnan; sedan ökades till 24 styfver.
Omkring 1747 var priset 3 daler k:mt. På många ställen har länge 6 daler
varit pris courant, men sedan herrar göteborgare blifvit bruksegare, sägas de
hafva ökat till 9 daler k:mt och deröfver. Det kommer dock mycket an på,
om det är bondens egen skog eller om han ej stär i skuld, som dock är
mycket rart.
3) Landshöfd. Fägerskjöld skref i anledning deraf den 14 Dec. 1696 till
bergmästaren, att Nyeds bönder skulle plikta 40 mark s:mt, om de sålde, och
patronerna 530 daler s:mt, om de köpte utom sin krets. Kon. Fredrik
stadfästade samma vite för säljaren, men ökade det till 100 daler s:mt för köparen
första gången samt sedan till 200 daler för både köpare utom och säljare
inom socken.
2 K. M. resol. för Näs, Grums och Carlstads härader d. 17 October
1735 $ 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
