Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 379
varit på mulbete ’). När det ock blifvit utrönt, att skogen på
de flesta ställen inom 16 eller 20 år växer åter upp, så att
han blir tjenlig till svedjande, och inga sådana fall anläggas,
der något ämne är till storverksträn ?); att allmogen också icke
utan största nödtvång och då med sparsamhet tillgriper detta
näringsfång ”), hvarvid de äfven efteråt kunna använda skogen
till kolning tör bruken, så torde ej svedjande åtminstone på
vissa orter vara så skadligt, som det af några föregifves, helst
allmogen, såsom numera sker, söker utsyning vid
häradsrätterna med stöd af allmänna lagen, hvilket lär hafva varit
meningen af högståberopade 1770 års förordning ”).
6. Timmerhandeln är en betydlig omständighet i
Värmlands historia. Gamla, ännu qvarstående träkyrkor och andra
byggnader utvisa, hvilka mastskogar här fordom varit, af hvilka
större delen efter hand i äldre tider antingen måst blifvit
uppbränd eller fått ruttna. När Göteborg blifvit anlagd, började
strax timmerhandel på Värmland, och från den tiden hafva
skogarne blifvit medtagna i samma mån, som de legat nära
Venern ”). :
I kungl, skogsordningarne 1647 och 1664, der sågtimmers
huggande på allmänningarne blef förbjudet, tilläts dock detta
1) Så skedde på Backa löjnantsboställe i Visnum 1770.
?; Herr expedit. befallningsman Ekman var vid tingen actor på k.
amiralitetets vägnar, men lät sin talan falla, emedan inga storverksträd voro
tillgripna. Allmogen i Kills härad gjorde vid 1731 års riksdag sjelfva
påminnelse, att ingen timmerskog matte uppkolas, och begärde förbud, att sådana
träd ej måtte inåkas i milorna; hvilket Kgl. Maj:t med nådigt nöje och
välbehag ansåg (resol. på Kills härads allm. besvär vid 1Ir31 års riksdag dat.
d. 6 Dec. 1733.
3) Allmogen åberopade sig vid Högvalla ting på ett förnyadt
syneinstrument, hvaraf befans, att på sina ställen hade de icke svedjat mera på 4 är,
då de trodde sig hafva egen uppsigt öfver skogarne, än en skogvaktare sedan
hade tillsynat dem för ett år (tingsrättens prot. den 3 Sept. 177). Actor
offictosus, sal. jägmästaren Aronsson, lemnade dem att sådant lagligen utföra,
om de trodde sig hafva fog klandra utsyningarne.
4) Det slär icke fel, att svedjeråg till stor del fyller bristen i det ärliga
behofvet af spanmål, och man har sett, att, der allmogen haft godt utrymme
till svedjande, hafva de mått temligen väl äfven i de svåra åren, ehuru mycket
kunnat afgå i sportlér.
5) I Veshärads, Näs, Kihls och Grums domböcker omtalas ofta för 100
är och mera tillbaka 100-tals tolfter master, der man nu är glad at hustimmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
