Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3885 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
och det är svårt att säga, när det kom i smak att anlägga dé
nuvarande; dock synas några vara temligen gamla 1.
Det torde väl hafva fattats våra förfäder kunskap att sköta
dem rätt och derför, när det icke lönat mödan, hafva de
ledsnat ”).
Nu finnas vackra trädgårdar af åtskilliga slags ofta rara”)
och sköna fruktträd vid en stor del af herr- och prestgårdarne,.
äfvensom ock sjelfva bönderna på många ställen hafva prydt
sina gårdar med aplar och päronträd, särdeles i Fryksdalen;
men utom några herrgårdar kan väl ingen göra någon
alfsättning, som är värd göra räkning på.
Nu börjar framlysa för träd- och örtegårdar i vårt land
en klarare dag. Herr professor Lostbohm har från Upsala
nedsändt hvarjehanda rara träd och växter, som trifvas här väl
och den möda och omtanke, som herr assessor Ax. Norén gör
sig med plantager af sådana, hvilket ock för honom har
merendels lyckats ", torde med tiden skaffa landet så mycken
3) Nog äldre än ifrån 1718. Då började den berömliga kaplanen i
Carlstad Hasselström att med både insigt, nit och flit der anlägga en liten nätt
och täck träd- och örtegård, som ock lär hafva satt smak i många flera, men
efter hans död från 1760 har hans arbete fått förfalla.
2) Sal. Arch. v. Linnés följeslagare genom Holland och England,
trädgårdsmästaren Orm, blir stamfader för rätt trädgårdsans i Värmland. Sal.
öfverdirektör Luthman fick honom först till Carlsdahl, der han gjorde en
herrlig början, hvilken nu förfallit; men han kom sedan till sal. assessor Joh.
G. Linroth på Lång och skall både der och flerstädes hafva aflagt prof, att.
han var en rätt mästare.
3) Ibland de flera än 20 slags vilda träd och fruktträd i de vackra
trädgårdarne på Lång och Apertin växa äfven kastanjer.
t, Herr assessorn har redan på Noresund med stort och smått öfver
100 in- och utländska fruktträd af raraste sorter: Caviller, Renetter,
Astracaner, Pippings, Banderos, pas Banderos, Bon Chretien, d’Hivere, Engariska
plommon eller Ungerska stora sviskon, hittills i allmänhet okända, Valnötter,
Mandel, Lambergska rötter, Filbers eller Engelska tunnskaliga rötter. Pistacier
hafva en gång misslycksts, men det göres nytt försök. Vinrankor äro nu I
väntan och skola planteras på ett nytt sätt se Patr. sällsk. hush. journal
Nov. 1777). Mandelträdet har hos herr assessorn tittat upp emellan 3:dje och 4:de
veckan och VPValnötterna högst till 7:de veckan, fastän professor Rudbeck i sin
tid (Diss. de propagat. plant. Ups. 1686 sade, att de behöfde mest hela året,
innan de kommo upp ur jorden. Korteligen, herr assessorn gör sitt vackra
Noresund till ett allmänt plantställe till goda ympar och oculager för hela landet.
Våra inhemska löfträd äro isynnerhet: björk, al, rönn, hägg, asp, sälg, pihl,
hilster och hassel. Ask, lind, lönn, oxel och sprakved äro rarare. På öarne
och på stränderna af Venern växer ek till myckenhet, men längre upp i landet
kunna de snart räknas, såsom några i Carlskoga, några i Fryksdalen o. s. v.
Bok har jag ej sett i Värmland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
