- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
398

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

398 LUTHERSKA TIDEHVARFVET

het ’)". Af denna grund eger ingen att "göra bergsmännen
intrång i den grufva, de varit vana att arbeta uti, så att de
grufdelar, som de till blåsningens fortsättande bruka, ej må gå
dem ifrån till Kongl. Maj:ts och bergslagens skada ”)". Dessa
äro förmodligen desamma, som nu kallas odalfält vid
Nordmark, Persberg och Långban; men så är ock derutom vidt
och bredt öfver landet af åtskilliga försök gjorda, hvilka lyckats
mer eller mindre ?).

I förstone brändes malmen lös, hvartill hvar bergsman
måste skaffa ved, så godt han kunde; men efter hand har
kongl. bergscollegium dragit försorg om, att Nordmarks och
Persbergs grufvor icke allenast fått sig tilldelta egna
skogstrakter, utan ock en hytta blifvit ödelagd för hvarderas
räkning ’). På 1730-talet börjades att spränga bergen genom
skjutning ”), och från den tiden hafva grufbrytarne haft mer besvär

1) General-bergs-previl. 1649 cfr. K. M. placat och förordn. 1723 m. fl.
Detta var orsaken till &. bergscoll. resol. 1686 den 13 Nov. deruti högbemälda
collegium på brukspatronernas ansökan att vid Nordmarks grufvor få upptaga
nya skärpningar och ödesgrufvor förklarade sig ej kunna annorlunda samtycka
än att »bergslagen först blir hörd och om patronerna genom egen conduite
kunna komma derom öfverens». Borgmästaren Olof Persson (Järnfelt) fick
16835 colleqii tillstånd att taga malm i jordåsen vid Persberg på ingen annan
grund, än sedan den grufvan blifvit bergslagen förbjuden för oartig malm, och
han skulle med egen stämpel på jernet stå sin egen risk.

?) Resol. på allm. besvär 1734 8 33.

3) Sådana äro i Filipstads bergslag Taberg, Uddeholmska bolagets, som
pläga årligen gifva 7 till 8.000 tunnor; Finnmossen, som nu är ödelagd och
konsten förderfvad, fastän der skall vara malm qvar, af hvilken man fick 150
skepp:d tackjern efter 100 tunnor eller 75 procent; Kartåsen, Agegrufvorna,
Finshyttebergen, Herrhult, Nykroppa och oräkneliga smärre skärpningar på
längre eller kortare håll omkriug alla odalgrufvorna. I Carlskoga har man flera
gånger gjort försök i Orregrufvan, Skripgrufvan, Pålsgrufvan, Malmhöjden,
Utterbäcken dock utan synnerlig framgång. Utom bergslagen hafva varit grufvor
vid Lysaelf för Forsberga masugn. Högfors bruk är previlegieradt på
Mångshöjde grufvor i Gräsmark; äfvenså Sälboda och Nordsjö bruk på egna grufvor
i Gunnarskog. Vid Opsala i Eds socken, Stömne i Stafnäs, Klingerud i
Grafva, Amåt i Eda, Glumserud i Veshärad hafva masugnar blifvit anlagda
på egen malmtägt. Näsrämsberget godkändes af assess. Stjernhjelm 1672. Ar
1760 gafs mutsedel på grufvor omkring Våxnäs vid Carlstad m. m.

+) Yngshytta för Persberg 1689 och Sandsjöhytta för Nordmark samma
är; dessutom tilldelades några skogsrep af hvarje närgränsande hytta bemälda
grufva 1685, men i det stället fick Persberg en trakt af Hornkulls skog 1714.

>) Till den ändan hitsändes skjutare från Fahlun. Vid hvarje bårgång
nyttjas 3 personer; men ej länge sedan skickades från Solberga några karlar,
som skulle lära vära att göra bårgången med en person. Men då de märkte
att i dessa hårda bergen gick detta icke bättre än för en, som med svaga tänder
vill äta härdt bröd, reste de hem i sitt land igen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free